Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR har sedan den ryska fullskaliga invasionen byggt upp en daglig, offentlig kommunikation på Telegram som bryter mot underrättelsevärldens hemlighetsnorm. Det visar en ny studie i International Journal of Intelligence and CounterIntelligence, som kartlagt 2 606 inlägg. Forskaren beskriver framväxten av en ny modell: deltagande underrättelsekommunikation.
Bakom studien står Peter Schrijver, forskare vid Nederländernas försvarsakademi och överstelöjtnant i nederländska armén. Han har tematiskt analyserat samtliga inlägg i HUR:s verifierade ukrainskspråkiga Telegramkanal mellan den 24 februari 2022 och den 24 februari 2024.
Materialet faller ut i tre funktioner. Knappt hälften, 46 procent, bygger organisationens legitimitet: lyckade operationer, mediauppträdanden av chefen Kyrylo Budanov och minnesord över stupade. Drygt 42 procent riktar sig mot motståndaren, främst genom 634 publicerade ryska avlyssningar och 446 inlägg där rysk personal hängs ut med namn. Knappt nio procent vänder sig till ukrainska medborgare med säkerhetsråd, insamlingar och uppmaningar att tipsa via tjänstens chattbot.
Det sista är enligt Schrijver teoretiskt avgörande. Etablerade modeller för hur underrättelsetjänster talar med allmänheten, som Karen Lund Petersens tredelning i medvetandegörande, rådgivning och samproduktion, bygger på fredstida västliga förhållanden där kontakten är formaliserad och tillfällig. HUR:s kanal är i stället kontinuerlig och operativt integrerad. Medborgaren blir en bidragsgivare i underrättelsecykeln.
Priset är påtagligt. Varje publicerad avlyssning avslöjar för ryskt kontraspionage vilka kanaler som är komprometterade. Schrijver tolkar det som ett medvetet skifte där omedelbar påverkan värderas högre än långsiktig inhämtningsförmåga. Han varnar också för repressalier mot civila tipsare och för att gränsen mellan underrättelsearbete och påverkansoperationer suddas ut.
Studien mäter vad HUR kommunicerar, inte om uppgifterna stämmer. Flera av kanalens påståenden om förlustsiffror och ryska övergrepp går inte att bekräfta oberoende, och Ryssland kommenterar sällan. När HUR:s enhet Grupp 13 uppgav att sjödrönare sänkt patrullfartyget Sergej Kotov i mars 2024 kunde Reuters inte verifiera uppgiften, även om ryska militärbloggare bekräftade den. Samma enhet uppges ha sänkt korvetten Ivanovets och landstigningsfartyget Tsezar Kunikov veckorna innan.
Studien knyter uttryckligen an till svensk forskning. Schrijver hänvisar till Eva-Karin Olsson och Mats Eriksson, som beskrivit hur svenska myndigheter anpassat sig till sociala mediers logik. Must och Säkerhetspolisen har rört sig i samma riktning men försiktigare: öppenheten stannar vid årsöversikter och hotbildsbedömningar, inte operativ redovisning i realtid. Frågan det ukrainska fallet ställer är hur mycket av modellen som är överförbar till ett land som inte befinner sig i existentiellt krig.
Källor
Huvudkällan: Schrijvers studie om HUR:s Telegramanvändning
Den granskade vetenskapliga artikeln som utgör underlaget. Innehåller metodbeskrivning, kodningstabell och samtliga siffror som refereras ovan. Publicerad med öppen licens.
International Journal of Intelligence and CounterIntelligence: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08850607.2025.2522222
Fulltext i öppet arkiv
Samma artikel i fri fulltext via Leidens universitet. Användbar eftersom förlagets sida periodvis blockerar automatiserad åtkomst.
Universiteit Leiden Scholarly Publications: https://scholarlypublications.universiteitleiden.nl/access/item:4288685/download
Petersens teoretiska ramverk
Den modell som Schrijver prövar och finner otillräcklig för krigstida förhållanden. Nödvändig för att förstå studiens huvudargument.
Intelligence and National Security: https://doi.org/10.1080/02684527.2019.1553371
Svensk forskning om myndigheters sociala medier
Olsson och Erikssons studie av hur svenska myndigheter anpassar sig till sociala mediers logik, den referens som ger artikeln dess svenska koppling.
Public Relations Inquiry: https://doi.org/10.1177/2046147X16654454
Oberoende rapportering om Sergej Kotov
Väsentlig för att bedöma HUR:s egna påståenden om sjödrönaroperationerna. Redovisar både den ukrainska versionen och avsaknaden av rysk bekräftelse.
Radio Free Europe/Radio Liberty: https://www.rferl.org/a/ukraine-russian-ship-kotov-destroyed-crimea-drones-magura-v5/32848407.html
Reuters rapportering om samma händelse
Underlag för uppgiften att nyhetsbyrån inte kunde verifiera sänkningen. Illustrerar den verifieringsproblematik som artikeln lyfter.
Reuters via Jerusalem Post: https://www.pressreader.com/israel/jerusalem-post/20240306/281895893200163
HUR:s egen redovisning av drönaroperationerna
Partsinlaga från den studerade myndigheten. Bör läsas som självrapportering med tydligt kommunikativt syfte, vilket är precis det fenomen studien analyserar.
Ukrainas militära underrättelsetjänst: https://gur.gov.ua/en/content/morski-drony-hur-dominuiut-u-chornomu-mori
Bakgrund om HUR:s chattbot
Beskriver hur civila tips via Telegram integrerats i ukrainsk underrättelseinhämtning. Ger konkretion åt begreppet deltagande underrättelsekommunikation.
Musts årsöversikt
Referenspunkt för svensk underrättelsekommunikation. Visar den mer återhållsamma svenska modellen med årlig, aggregerad redovisning.
Försvarsmakten: https://www.forsvarsmakten.se/globalassets/02-om-forsvarsmakten/myndighetsinformation/dokument/aktuellt/nyheter/must-arsoversikt-2025.pdf
