Turkiet etablerade hemlig underrättelsecell i Moskvas ambassad – dokument visar på systematisk global metod

Turkiets regering har enligt interna och tidigare hemligstämplade dokument etablerat och drivit en underrättelsecell inuti landets ambassad i Moskva. Verksamheten har bedrivits under diplomatiskt täckmantel men haft som primärt syfte att samla in underrättelser om individer och nätverk på ryskt territorium, i synnerhet personer som av Ankara betraktas som politiska motståndare. Uppgifterna framgår av dokument som publicerats av den undersökande nyhetsplattformen Nordic Monitor.

De aktuella handlingarna är daterade den 29 december 2025 och innehåller intern korrespondens mellan Turkiets inrikesministeriums säkerhetsdirektorat och personal stationerad vid ambassaden i Moskva. Dokumenten visar att operationen inte har drivits av Turkiets formella underrättelsetjänst Millî İstihbarat Teşkilatı (MIT), utan av inrikesministeriets polisiära säkerhetsstruktur, Emniyet.

Turkey set up secret intelligence cell inside embassy in Moscow, documents reveal

Underrättelseverksamhet under diplomatisk täckning

Enligt dokumentationen opererade cellen under beteckningen ”rådgivare”, en titel som i officiella sammanhang inte väcker misstanke men som i detta fall användes för att dölja operativ underrättelseverksamhet. Redan i februari 2025 överfördes sammanställda underrättelser från Moskva till Ankara via inrikesministeriets avdelning för utrikesrelationer.

Materialet omfattade personprofiler, rörelsemönster och sociala kontakter för individer bosatta i Ryssland, varav flera uppges ha kopplingar till den så kallade Gülenrörelsen. Rörelsen klassas av Turkiets regering som en terroristorganisation och har varit föremål för omfattande internationell övervakning sedan kuppförsöket 2016.

Turkey set up secret intelligence cell inside embassy in Moscow, documents reveal

Ledning och ansvarsfördelning

Den hemliga enheten i Moskva leddes av generalmajor Emrullah Büyük från Turkiets gendarmeri, en paramilitär organisation med både polisiära och underrättelserelaterade befogenheter. Han tillträdde posten i augusti 2025 efter beslut på presidentnivå och ersatte brigadgeneral Hidayet Arıkan.

Turkey set up secret intelligence cell inside embassy in Moscow, documents reveal

Att operationen inte formellt hanterades av MIT har enligt bedömare att göra med den ökade fragmenteringen av Turkiets säkerhetsapparat, där flera parallella strukturer ges mandat att bedriva underrättelseverksamhet, ofta med fokus på regimkritiker snarare än traditionella säkerhetshot.

Ambassader som underrättelseplattformar

Avslöjandet i Moskva är inte isolerat. Under senare år har flera rapporter visat hur turkiska ambassader i Europa använts som baser för underrättelseoperationer. I Haag avslöjades 2025 en liknande struktur där diplomatiskt placerad personal samordnade övervakning av turkiska medborgare i flera EU-länder.

A secret Turkish Embassy unit in The Hague orchestrates intelligence operations across Europe

Även i Tyskland har turkiska myndigheter pekats ut för att kartlägga civilsamhällesorganisationer och oppositionella grupper, något som lett till diplomatiska protester från Berlin.

https://www.reuters.com/world/europe/germany-accuses-turkey-spying-its-soil-2017-03-30

Rättsliga och diplomatiska implikationer

Underrättelseverksamhet som bedrivs från diplomatiska beskickningar strider mot andan i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, som tydligt anger att ambassader inte får användas för verksamhet oförenlig med diplomatiska funktioner.

https://legal.un.org/ilc/texts/instruments/english/conventions/9_1_1961.pdf

Flera folkrättsexperter menar att systematiskt underrättelsearbete från ambassader riskerar att urholka det internationella diplomatiska systemets trovärdighet och leda till ökad misstänksamhet mellan stater.

https://www.chathamhouse.org/2020/06/diplomacy-and-espionage

Turkiets globala underrättelsestrategi

Nordic Monitor och andra granskande medier har vid upprepade tillfällen rapporterat om hur Turkiet expanderat sin underrättelseverksamhet utanför landets gränser, inte minst i Europa och Nordamerika.

Secret report shows Turkish intelligence expanded surveillance in Europe and US, targeting humanitarian aid and profiling foreign nationals

Även Middle East Forum och Human Rights Watch har dokumenterat fall där turkiska diplomater och säkerhetstjänstemän anklagats för att samla information om exiloppositionella.

https://www.meforum.org/64177/turkish-diplomats-spying

https://www.hrw.org/news/2017/02/09/turkey-abuses-interpol-system

Geopolitisk kontext

Avslöjandet sker i ett känsligt säkerhetspolitiskt läge där Turkiet balanserar sitt NATO-medlemskap med ett strategiskt samarbete med Ryssland. Ankara har under senare år bedrivit en allt mer självständig utrikespolitik, ofta i konflikt med västliga normer för rättsstat och diplomati.

https://www.reuters.com/world/middle-east/turkeys-balancing-act-between-nato-and-russia-2023-07-12

Moskva har hittills inte kommenterat uppgifterna offentligt, men ryska säkerhetsmyndigheter är kända för sin låga tolerans mot främmande underrättelseverksamhet på ryskt territorium.

Sammanfattning

De dokument som publicerats visar att Turkiet etablerat en hemlig underrättelsecell i sin ambassad i Moskva, opererande under inrikesministeriets kontroll och utanför den formella underrättelsetjänsten MIT. Verksamheten är en del av ett bredare mönster där turkiska diplomatiska beskickningar används som plattformar för underrättelseinhämtning mot regimkritiker utomlands. Avslöjandet väcker allvarliga frågor om internationell rätt, diplomatiska normer och framtida relationer mellan Turkiet, Ryssland och västvärlden.

Källförteckning