2025-05-06 15:25 CET
Från ensam bedragare till organiserat bolagsimperium
Ekonomisk brottslighet i Sverige har genomgått en dramatisk förvandling. Vad som en gång främst bestod av enskilda aktörer som manipulerade bokföring, har enligt Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2025 nu utvecklats till ett allvarligt systemhot. Genom komplicerade bolagsstrukturer och organiserad brottslighet tvättas miljarder kronor årligen – vinster som direkt underminerar statens intäkter, vår gemensamma välfärd och i förlängningen själva demokratin.
Ett parallellt näringsliv
Brottslingar har inte bara anpassat sig till företagsvärldens logik – de har börjat imitera den. Ekobrottsmyndigheten beskriver hur kriminella driver sina upplägg som “storföretag”, med koncernstruktur och utländska moderbolag. Målvakter och bulvaner döljer den verkliga styrningen. Bolag används som brottsverktyg i syfte att undvika skatt, begå kreditbedrägerier och tvätta pengar.
Enligt myndigheten uppgår den kriminella ekonomins omsättning till mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen. Tidigare utredningar rörde tiotals miljoner – idag kan ett enskilt upplägg generera hundratals miljoner kronor PDF-källa.
Penningtvätt i industriell skala
Kärnan i brottsuppläggen är penningtvätt. Genom tusentals bolag, målvakter och konton förs pengar mellan länder och system. Transaktionerna legitimeras med osanna fakturor, medan identiteter utnyttjas digitalt – ibland utan att de verkliga personerna befinner sig i landet.
Tvätten döljer vinster från både ekonomisk och våldsrelaterad brottslighet. Pengarna återinvesteras ofta i fastigheter, aktier eller neobanker – ibland utomlands, för att undgå svensk rättsskipning.
Svarta affärer i vita branscher
Särskilt utsatta sektorer är välfärd, bygg, finansmarknad och digitala banker. Kriminella driver vårdcentraler och HVB-hem, bedriver svartarbete inom bygg och restaurang, och tvättar pengar via neobankkonton. Offentliga upphandlingar för över 900 miljarder kronor är särskilt sårbara.
Företag som följer lagar riskerar att slås ut, medan staten går miste om miljardbelopp i skatteintäkter – ett direkt hot mot tilliten till samhällets institutioner.
Möjliggörare och identitetskapningar
Brotten möjliggörs av yrkespersoner – så kallade möjliggörare – som bistår med kunskap, rådgivning eller tystnad. Även insiderinformation, falska årsinkomster och kapade identiteter används för att erhålla krediter, välfärdsstöd eller undvika beslag av egendom.
Företag registreras digitalt, ofta av personer som inte är medvetna om hur deras identitet utnyttjas.
Straffen hänger inte med
Trots brottens omfattning upplever Ekobrottsmyndigheten att straffskalorna inte är anpassade till dagens verklighet. För att effektivisera rättsväsendets arbete efterlyses strängare påföljder, särskilt för grova ekobrott. En skärpt rubricering som “synnerligen grovt” bör införas för vissa brott, menar myndigheten.
Samhällets svar kräver omställning
Ekobrottsmyndigheten efterlyser ett systemskifte: bättre kontroll vid företagsregistrering, digital aktiebok, hårdare tillsyn av branscher och tydligare delning av information mellan myndigheter. Även offentliga aktörer uppmanas till mer aktiva uppföljningar i upphandlingar.
Systemets tillitsbaserade struktur är idag dess största svaghet – och kriminella vet hur den ska utnyttjas.
Sammanfattning
Ekonomisk brottslighet i Sverige har utvecklats till ett organiserat och samhällshotande fenomen. Genom bolagsmissbruk, penningtvätt, infiltration av välfärdssystem och bristfälliga kontroller undermineras statens finanser och demokratins grund. Ekobrottsmyndigheten varnar för fortsatt tillväxt utan kraftfulla reformer.
Källförteckning
• https://www.ekobrottsmyndigheten.se/lagesbild-2025-fran-enskilda-brott-till-organiserade-systemhot/
• https://www.ekobrottsmyndigheten.se/wp-content/uploads/2025/05/ebm-lagesbild-2025.pdf