Sverige får sin första nationella underrättelsestrategi – regeringen lovar ökad öppenhet

Regeringen har antagit Sveriges första samlade strategi för underrättelseverksamheten, som omfattar Säkerhetspolisen, Must, FRA och den nya myndigheten UND. Strategin pekar ut ökad öppenhet, teknisk utveckling och internationellt samarbete som huvudlinjer. Samtidigt kvarstår kritiken mot tempot i den omorganisation strategin ingår i.

Underrättelseverksamheten i Sverige har traditionellt varit omgärdad av hög sekretess. I den nationella underrättelsestrategin, som publicerades den 31 augusti, slår regeringen fast att det finns skäl att öppna upp. I förordet anger statsminister Ulf Kristersson (M) det skärpta säkerhetsläget, den ökade tillgången till öppna källor och Natomedlemskapet som motiv. Enligt SVT innebär strategin också ökad samverkan med näringsliv, startupmiljöer och riskkapital, särskilt kring artificiell intelligens, samt en ambition att utveckla så kallad underrättelsediplomati.

Regeringskansliet beskriver strategin som en central del av den pågående moderniseringen av svensk underrättelseverksamhet. Att allmänheten har förtroende för verksamheten är avgörande i ett demokratiskt system, heter det i pressmeddelandet.

Strategin är nära kopplad till inrättandet av Sveriges utrikes underrättelsetjänst, UND, som inleder sin verksamhet den 1 januari 2027 och tar över delar av Musts utlandsinriktade uppgifter. Den 28 augusti utsågs Andreas von Beckerath, EU-ambassadör i Belgrad, till generaldirektör, och Annika Brändström till överdirektör. Förordnandena löper till utgången av 2032.

Reformen bygger på tidigare statsministern Carl Bildts utredning och har mött motstånd. Försvarsmakten anförde i sitt remissvar att reformer av underrättelsesystemet bör genomföras så säkert som möjligt snarare än så skyndsamt som möjligt. Lunds universitet varnade för förhöjd risk för politisering. Must-chefen Thomas Nilsson har pekat på riskerna med en snabb förändring, och i riksdagsdebatten i augusti lyftes remissinstansernas farhågor om dubbelarbete och tappat tempo. Vänsterpartiet har hävdat att regeringen forcerat införandet i slutet av mandatperioden och att den parlamentariska förankringen varit begränsad.

Källkritiskt bör noteras att strategin är ett regeringsdokument som både beskriver och motiverar den egna politiken. Löftet om öppenhet är en avsiktsförklaring, inte en mätbar utfästelse: dokumentet innehåller inga redovisade indikatorer för hur ökad insyn ska följas upp. SVT:s uppgifter bygger delvis på vad redaktionen “erfar”, vilket signalerar informationslämnare snarare än publicerad källa, men de centrala uppgifterna bekräftas av regeringens eget pressmeddelande och av strategidokumentet. Kritiken kommer i sin tur dels från myndigheter med egna verksamhetsintressen att bevaka, dels från oppositionspartier i ett valår.

Det avgörande provet blir hur öppenheten hanteras när UND väl är i drift och en ny myndighet med långtgående befogenheter ska granskas.

Källor

Regeringen antar ny underrättelsestrategi

Nyhetsartikel med uppgifter ur strategins förord och skrivningar om öppenhet och underrättelsediplomati.

SVT Nyheter:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-antar-ny-underrattelsestrategi-skal-till-okad-oppenhet

Sveriges första nationella underrättelsestrategi

Regeringens pressmeddelande med strategidokumentet i sin helhet.

Regeringskansliet:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/08/regeringen-har-tagit-fram-sveriges-forsta-nationella-underrattelsestrategi

Ledningen för UND utsedd

Bekräftar tillträdesdatum, förordnandetid och myndighetens uppdrag.