Spioneri i Europa är inte längre begränsat till klassiska insiders med tillgång till hemligstämplad information. Enligt ny forskning från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har underrättelseverksamheten utvecklats till ett betydligt bredare fenomen där allt fler typer av personer kan rekryteras för spionuppdrag. Analysen visar att dagens spioneri omfattar allt från ideologiskt motiverade individer till tillfälliga engångsagenter och logistiska medhjälpare.
Bakgrunden är en kartläggning av omkring 70 kända spionerifall i Europa mellan 2008 och 2024, baserad på öppna källor och rättsfall. Studien har analyserat vilka som rekryteras, vilka motiv de har och vilka metoder som används i underrättelseoperationer. Forskarna framhåller att spioneri i dag involverar en betydligt större variation av aktörer än tidigare, vilket gör fenomenet svårare att upptäcka och motverka. FOI – Det handlar om mer än den traditionella insiderspionen
I materialet identifieras tio olika typer av spioner. Den traditionella insidern – exempelvis en militär eller tjänsteman med tillgång till känslig information – utgör fortfarande en viktig kategori. Samtidigt framträder nya roller, såsom observatörer som fotograferar militära installationer, engångsagenter som utför enstaka uppdrag och personer som främst hanterar logistik eller kommunikation inom spionnätverk. FOI – Spioneriet i Europa blir mera komplext
Forskarna betonar att spioneri i Europa i hög grad drivs av statliga underrättelsetjänster. I den aktuella studien kopplas en majoritet av fallen till ryska intressen, medan även Kina och andra länder förekommer i materialet. I två tredjedelar av fallen där uppdragsgivaren kunnat identifieras var Ryssland den aktör som stod bakom verksamheten. Forskning.se – Spioneriet i Europa blir mer komplext
En viktig slutsats är att rekryteringen av spioner ofta riktas mot personer utan direkt tillgång till klassificerad information. I många fall handlar uppdragen i stället om enklare uppgifter som övervakning, fotografering eller informationsinsamling i vardagliga miljöer. Detta innebär att underrättelseoperationer i allt större utsträckning kan genomföras med hjälp av civila individer. Science Norway – How spies are recruited in Europe
Motiven varierar. Ekonomisk ersättning är vanligt, men studien pekar även på ideologiska drivkrafter, personliga band till ett annat land samt missnöje eller känslan av att vara förbisedd i arbetslivet. Rekryteringen sker ofta gradvis: initialt efterfrågas information som är relativt harmlös, för att senare övergå till mer känsliga uppgifter. Liknande mönster har tidigare identifierats i studier av europeiska spionfall baserade på öppna källor och rättsprocesser. FOI – Espionage by Europeans 2010–2021
Den förändrade hotbilden innebär nya utmaningar för europeiska säkerhetstjänster. Eftersom spioneri i dag kan involvera ett brett spektrum av individer och aktiviteter krävs bredare metoder för kontraspionage och riskhantering. Samtidigt visar studien att de fall som leder till fällande domar sannolikt bara representerar en mindre del av den faktiska underrättelseverksamheten.
Sammanfattning
Forskning från FOI visar att spioneri i Europa har förändrats och blivit mer mångfacetterat. Underrättelseoperationer genomförs inte längre enbart av traditionella insiders utan även av civila personer med begränsad tillgång till känslig information. Studien identifierar tio olika spionroller och visar att rekryteringen ofta sker gradvis och av olika motiv, där ekonomiska incitament är vanliga. Resultaten understryker att spionhotet i Europa är bredare och mer svårupptäckt än tidigare.
Källförteckning
FOI – Det handlar om mer än den traditionella insiderspionen
FOI – Spioneriet i Europa blir mera komplext
Forskning.se – Spioneriet i Europa blir mer komplext