Säkerhetspolisens budskap är tydligt: Kina utgör fortsatt det långsiktiga hotet mot Sveriges ekonomiska säkerhet. I myndighetens lägesbild för 2025–2026 beskrivs hur den kinesiska staten använder hela samhällets resurser, både lagliga och olagliga metoder, för att nå mål om teknologisk dominans, ekonomisk kontroll och ökad militär förmåga. Samtidigt visar utvecklingen att svenska företag inte har lämnat den kinesiska marknaden. Tvärtom präglas relationen fortfarande av ett grundläggande dilemma där säkerhetspolitiska varningar vägs mot kommersiella intressen och tillgången till en av världens största marknader.
Konflikten mellan risk och affärsnytta har därmed blivit en central fråga för svenskt näringsliv. Business Swedens undersökning om affärsklimatet i Fastlandskina 2025 visar att en majoritet av de tillfrågade svenska företagen fortfarande hade positiva förväntningar på ökad omsättning och lönsamhet under året. Den bilden illustrerar varför säkerhetsvarningar inte automatiskt leder till reträtt. För exportberoende bolag väger försäljning, leverantörskedjor, kompetensförsörjning och lokal närvaro fortsatt tungt, även när riskbilden skärps.
Det innebär dock inte att Säpos varningar saknar konkret substans. Säkerhetspolisen har under flera år beskrivit Kina som ett växande hot mot forskning, näringsliv och politik i Sverige. Myndighetens bedömning är att beroenden kan byggas upp och senare användas i påverkanssyfte. FOI har samtidigt pekat på att svenska företags verksamhet i Kina kan skapa svåra avvägningar mellan innovation, marknadstillträde och risk för tekniköverföring inom kritiska teknikområden. Sammantaget pekar det på att problemet inte främst handlar om ett enskilt företag eller en enskild investering, utan om hur kommersiella relationer kan få strategiska följder över tid.
Även statens kontrollsystem visar hur frågan har institutionaliserats. Inspektionen för strategiska produkter, ISP, uppger att myndigheten under 2025 hanterade nära 2 000 anmälningar om utländska direktinvesteringar, en ökning med 57 procent jämfört med året före. Merparten lämnades utan åtgärd efter prövning, men siffrorna visar att säkerhetsdimensionen numera är ett permanent inslag i svensk ekonomisk styrning. Det säger samtidigt något om begränsningen i dagens modell: staten granskar investeringar, men kan inte på egen hand lösa företagens beroenden, forskningssamarbeten eller teknikflöden.
Det är i detta mellanrum som Expressens uppmärksammade artikel sätter fingret på en större strukturfråga. Näringslivet kan svårligen sägas ignorera riskerna helt, men mycket tyder på att varningarna ofta underordnas affärslogiken så länge kostnaden för reträtt bedöms som för hög. Därför framstår frågan mindre som en tillfällig motsättning och mer som ett test av Sveriges förmåga att förena öppen ekonomi med nationell säkerhet. Så länge Kina samtidigt uppfattas som både risk och möjlighet kommer konflikten att bestå.
Sammanfattning
Säpo beskriver Kina som det långsiktiga hotet mot Sveriges ekonomiska säkerhet, med fokus på teknologisk dominans, ekonomisk kontroll och möjligheten att skapa beroenden. Samtidigt visar både företagsundersökningar och den fortsatta marknadsnärvaron att svenska bolag alltjämt ser starka affärsskäl att verka i Kina. Därmed uppstår en bestående konflikt mellan säkerhetspolitiska bedömningar och näringslivets marknadslogik. Statliga granskningssystem har byggts ut, men de löser inte i sig de strukturella beroenden som vuxit fram genom handel, investeringar och forskning.
Källförteckning
Expressen: Näringslivet ignorerar Säpos varning om Kina
Säkerhetspolisen: Ryssland, Kina och Iran i lägesbilden 2025–2026
Säkerhetspolisen: Lägesbild 2025–2026, pdf
Business Sweden: Mainland China Business Climate Survey 2025
FOI: Swedish business in critical technology supply chains in China
SVT Nyheter: Säpo om kinesiskt spioneri mot näringsliv, forskning och politik i Sverige
ISP: Årsstatistik 2025 för anmälda utländska direktinvesteringar