Bakgrundskontroller har blivit arbetsgivarnas främsta verktyg mot infiltration. Men enligt säkerhetsexperten Pierre Gudmundson uppstår lika många risker efter anställningen som före den. Bilden får stöd av Säkerhetspolisen och Riksrevisionen.
Oron för att kriminella nätverk och främmande makt ska värva personer i samhällsviktig verksamhet har gjort bakgrundskontroller till en nyckelfråga, inte minst i kommuner. I en intervju i Chefstidningen varnar Pierre Gudmundson vid Scandinavian Recruitment Intelligence för att kontrollerna ger en falsk trygghet när de används för att förutsäga framtiden utifrån en persons historik.
Riskerna utvecklas enligt honom ofta över tid, sedan medarbetaren fått tillgång till organisationens system. Han skiljer mellan omedvetna insiders, som orsakar skada genom misstag kopplade till stress och bristande introduktion, och medvetna insiders, som har uppsåt att skada verksamheten. Drivkraften behöver inte vara ekonomisk. Långvariga konflikter, upplevd orättvisa och destruktivt ledarskap kan leda till hämndbegär hos ett fåtal som inte nöjer sig med att säga upp sig. Slutsatsen är att kulturarbetet, inte kontrollerna, ger störst effekt.
Beskrivningen ligger nära Säkerhetspolisens egen. Myndigheten framhåller att det är ovanligt att personer tar anställning i syfte att infiltrera en verksamhet, och att det är vanligare att de utvecklas till insiders under anställningen, eftersom sårbarheter förändras över tid. Därför betonar Säkerhetspolisen fördjupad personkännedom och uppföljande säkerhetsprövning framför enbart registerkontroll.
Att uppföljningen brister framgår av Riksrevisionens granskning Infiltration i staten, som i februari 2026 undersökte Försvarets materielverk, Kammarkollegiet och Kriminalvården. Bedömningen var att myndigheternas arbete mot infiltration inte är effektivt. De uppföljande säkerhetsprövningar som ska göras minst årligen genomförs ofta bristfälligt, bland annat genom att chefer inte ställer tillräckligt fördjupande frågor om medarbetares ekonomi och andra sårbarheter.
Samtidigt går lagstiftningen i motsatt riktning. Sedan den 1 mars 2026 har kommuner utökade möjligheter att kontrollera belastningsregistret inför anställningar. Regeringens utredning om ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller, som redovisas i mars 2027, ska även föreslå regler för uppföljande kontroller under pågående anställning.
Källkritiskt bör noteras att Gudmundson företräder ett företag som säljer just bakgrundskontroller och säkerhetsrådgivning, vilket ger honom ett kommersiellt intresse i frågan. Chefstidningen ges ut på uppdrag av Akademikerförbundet SSR och har ett chefsperspektiv, vilket gör kulturvinkeln förväntad. Att bilden bekräftas av Säkerhetspolisen och Riksrevisionen stärker dock påståendet att arbetsmiljö och ledarskap är säkerhetsfrågor. Något offentligt underlag som kvantifierar hur många svenska insiderfall som utlösts av destruktivt ledarskap finns dock inte.
Källor
Intervju med säkerhetsexperten Pierre Gudmundson
Huvudkälla. Innehåller Gudmundsons resonemang om pre hire- och post hire-risker, indelningen i omedvetna och medvetna insiders samt kopplingen mellan toxiskt ledarskap och insiderbrott.
Chefstidningen: https://chefstidningen.se/ledarskap/experten-toxiska-chefer-kan-leda-till-insiderbrott/
Personalsäkerhet – centralt för skyddet av Sveriges säkerhet
Säkerhetspolisens lägesbild 2025–2026. Bekräftar att personer oftare utvecklas till insiders under anställningen än rekryteras med infiltrationsavsikt, och att sårbarheter förändras över tid.
Infiltration i staten – tre myndigheters arbete för att motverka illojalt beteende
Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2026:3. Ger den samlade bedömningen att arbetet mot infiltration vid FMV, Kammarkollegiet och Kriminalvården inte är effektivt.
Riksrevisionen pekar på brister i uppföljande säkerhetsprövningar
Fackpressens referat av granskningen. Preciserar att de årliga uppföljningarna ofta genomförs bristfälligt och att chefer inte ställer tillräckligt fördjupande frågor.
Aktuell Säkerhet: https://www.aktuellsakerhet.se/riksrevisionen-brister-i-arbetet-mot-infiltration-i-statliga-myndigheter/
Utökade möjligheter för kommuner att kontrollera belastningsregistret
Regeringens pressmeddelande om de regler som trädde i kraft den 1 mars 2026. Ger det lagstiftningsmässiga sammanhanget kring kommunal infiltrationsrisk.
Regeringskansliet: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/02/utokade-mojligheter-for-kommuner-att-kontrollera-belastningsregistret-infor-anstallningar/
Regeringen har tillsatt utredning om bakgrundskontroller
Beskriver uppdraget att ta ett helhetsgrepp om regelverket för bakgrundskontroller, inklusive kontroller under pågående anställning.
Regeringskansliet: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/09/regeringen-har-tillsatt-utredning-om-bakgrundskontroller/
Så mycket tuffare blir brottskollen för jobb i kommuner
Fackligt nyhetsreportage som anger att den bredare statliga utredningen om bakgrundskontroller ska redovisas i mars 2027 och att registerutdrag inte alltid fångar riskpersoner.
Arbetet: https://arbetet.se/2026/02/10/sa-mycket-tuffare-blir-brottskollen-for-jobb-i-kommuner-stort-intrang/
