Datum och tid: 2025-07-23 18:22 CET
Nätverk i skuggan: Från gatubrott till geopolitik
Sedan invasionen av Ukraina 2022 har Ryssland alltmer använt organiserad brottslighet som ett verktyg i sin globala underrättelsestrategi. Enligt New Lines Institute samverkar den ryska staten med kriminella nätverk inte bara för att kringgå sanktioner, utan också för att samla underrättelser, skrämma dissidenter och påverka opinion i väst.
Brott som statsinstrument
Ryska underrättelsetjänster – särskilt GRU och FSB – har enligt flera analyser outsourcat aktiviteter till kriminella aktörer med utländsk rörelsefrihet. “Organiserad brottslighet används som en slags förlängd arm för att utföra ‘gråzonsoperationer’,” skriver säkerhetsforskaren Mark Galeotti i en rapport från Global Initiative. Dessa operationer inkluderar allt från cyberattacker till smuggling av teknikprodukter till rysk försvarsindustri.
Kopplingar till Europa och Sverige
Enligt EUROPOL har rysktalande brottsnätverk etablerade positioner i flera EU-länder. I en färsk kommentar från brittiska RUSI pekas särskilt ut att dessa nätverk ofta har lojalitetsband till den ryska staten – inte av ideologiska skäl, utan av rädsla eller ekonomiska incitament. FOI har i tidigare rapporter varnat för att dessa nätverk kan nyttjas för att underlätta spionage även i Sverige.
Statens inofficiella sanktionsbrottare
Reuters rapporterade i februari 2025 att ryska underrättelseaktörer i allt högre grad använder så kallade “affärsmän med kriminell bakgrund” för att köpa känsliga komponenter på den svarta marknaden. Detta sker bland annat genom skalbolag i Mellanöstern och på Balkan – ett sätt att kringgå exportkontroller utan direkt statlig inblandning.
Underrättelser via hot och mutor
Flera rapporter nämner också hur ryska kriminella grupper i exil fungerar som påtryckningsmedel mot dissidenter eller västliga tjänstemän. Enligt New Lines Institute används hot, utpressning och mutor för att vinna tillgång till information i såväl affärsvärlden som offentlig sektor – metoder som annars vore för känsliga för officiella underrättelsekanaler.
Sammanfattning
Rysslands ökande beroende av organiserad brottslighet som ett strategiskt verktyg suddar ut gränsen mellan stat och kriminella nätverk. Kombinationen av militär underrättelse och transnationella brottsnätverk utgör ett växande säkerhetshot – inte bara i konfliktzoner, utan även i demokratiska rättsstater som Sverige.
Källförteckning
1. https://newlinesinstitute.org/strategic-competition/how-russia-uses-organized-crime-for-espionage/
3. https://globalinitiative.net/analysis/gangsters-at-war-russia-organised-crime/