Under 2025 har Ryssland intensifierat sin kamp mot den så kallade probiv‑marknaden — en underjordisk sektor där läckta personuppgifter säljs och sprids i stor skala. Men vad som började som ett försök att återta kontroll över känslig information har istället utlöst en explosion av dataläckor, med långtgående konsekvenser för både individers integritet och statens auktoritet.
Vad är probiv och varför växte det fram?
Begreppet probiv kommer från ryska och betyder ungefär “att bryta igenom” — i detta fall att penetrera eller söka i databaser för att hämta ut personinformation. Ursprungligen utvecklades probiv som en slags svart marknad för dataläckor, där korrupta insiders — från polis, bankanställda och säkerhetsoperatörer — sålde tillgång till restriktionerade databaser online.
Marknaden utmärker sig genom sin bredd: för en låg avgift kan användare få tillgång till passnummer, hemadresser, resedata, trafikregister och andra känsliga uppgifter. Den har fungerat som en parallell informationsekonomi där både brottslingar, journalister och statliga aktörer har varit kunder.
Extern analys visar att probiv även används inom cyberkriminalitet som profilhandel där personprofiler säljs till kriminella aktörer för identitetsstöld, ekonomiska bedrägerier och kontokapningar — en aktivitet som global forskning uppskattat omsätta hundratusentals dollar per månad i liknande marknader.
Kremls kampanj mot dataläckor
I slutet av 2024 och under 2025 började den ryska regeringen betrakta probiv som ett allt större hot snarare än en tolererad bieffekt av korrupt systemanvändning. Orsakerna var flera:
• Telefonbedrägerier och identitetsstöld ökade kraftigt med hjälp av lättillgänglig data från probiv‑tjänster.
• Ukrainska underrättelsetjänster utnyttjade läckor för att identifiera och attackera ryska militära mål inifrån landet.
• President Vladimir Putin medgav att en vän drabbats av ett bedrägeri som utnyttjade sådan data, vilket ökade det politiska trycket att agera.
Som svar infördes en skärpt lagstiftning under artikel 272.1 i ryska strafflagen, som trädde i kraft i slutet av 2024. Denna lag inför stränga straff — upp till 10 års fängelse — för organiserad datatrafik som orsakar “allvarliga konsekvenser”.
Crackdown i praktiken: arresteringar och bakslag
Under 2025 har ryska myndigheter gått till offensiv mot probiv‑aktörer. Flera offentliga tjänster har tagits ned, och personer knutna till större plattformar har anhållits:
• I juli 2025 arresterades bland annat personer kopplade till probiv‑tjänsten Solaris, där en av ägarna sägs ha kopplingar till FSB.
• En annan organisation, Eye of God, som var en populär Telegram‑bot för dataläckor, utsattes för polisrazzior.
Men dessa åtgärder har också skapat en paradox: snarare än att kväva marknaden har repressionen lett till att många operatörer flyttat sin verksamhet utomlands där de är svårare för ryska myndigheter att nå — och där de nu med färre “interna begränsningar” släpper ut ännu känsligare data.
Dubbla nivåer: publik och elitmarknad
Probiv marknaden tycks idag ha två huvudsakliga lager:
1. Publik marknad — offentliga botar och tjänster som säljer information till allmänheten och mindre aktörer.
2. Business‑to‑Business‑nätverk (B2B) — exklusiva produkter för banker, säkerhetsföretag och privata säkerhetstjänster som betalar premiumpriser för tillgång till interna databaser.
Det visar hur djupt integrerad denna ekonomi är i den ryska informationsinfrastrukturen: även myndigheters egna verktyg och dataset kring övervakning kan användas i den hemliga marknaden.
Marknadens explosion och nya aktörer
De senaste månaderna har flera stora läckor bidragit till en intensifierad spridning av personlig data:
• FSB:s gränsdatabas “Kordon‑2023” läckte innehållande detaljer om resor och gränspassager mellan 2014–2023.
• Den Ukrainska hackargruppen KibOrg publicerade en databas från Alfa Bank med uppgifter om drygt 24 miljoner individer och över 13 miljoner organisationer.
Samtidigt har externa hackgrupper — inklusive sådana som angriper databaser kopplade till militära eller statliga system — bidragit till ytterligare exponering av data och visat hur sårbart hela ekosystemet är för attacker.
Risker, konsekvenser och internationella dimensioner
Probiv‑fenomenet är inte en isolerad rysk företeelse; det speglar bredare globala problem:
• Cyberkriminella marknader runtom i världen — där stulna uppgifter och identiteter säljs — utgör en växande del av den globala brottsekonomin.
• Internationella samarbeten och hotbildsanalyser visar hur exponerade databaser och läckor kan utnyttjas för påverkan, spionage eller underrättelseoperationer.
På hemmaplan har ryska myndigheter börjat inse att repression mot probiv kan vara kontraproduktiv — samtidigt som de brottas med att upprätthålla kontroll över kritiska system och bevara den statliga integriteten. Detta innebär att den aktuella debatten kring dataskydd, övervakning och kontroll nu är både teknisk, politisk och geopolitisk.
Sammanfattning
Det ryska försöket att stoppa probiv‑marknaden har förvandlats till en dubbel utmaning: repression ökar riskerna för massiva läckor, samtidigt som data nu cirkulerar på fler arenor än tidigare. Probiv fungerar inte längre bara som en illegal tjänst — det har blivit en central del av Rysslands digitala informationslandskap, med djupgående konsekvenser för individers integritet, statens kontroll och internationell säkerhet. Denna situation visar hur komplext det är att reglera information när den redan har spridits i ett globalt och digitalt ekosystem.
Källförteckning
• Mediazona – Solaris (2025-07-25)
• Mediazona – State of Probiv (2025-07-14)
• own.security – Probiv-översikt (2023)
• The Record – militärdatabasläcka (2025)