Sundsvall/Stockholm – Beskedet från Nordea om att avsluta alla bankkonton för det ryskägda aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall har utlöst oro bland både fackliga företrädare och politiska bedömare. Tvisten, som nu prövas vid Stockholms tingsrätt, väcker bredare frågor om företagsfinansiering, sanktionspolitik och arbetsmarknadens sårbarhet när svensk infrastruktur kopplas till utländskt ägande.
Bankbeslut med omfattande konsekvenser
I augusti 2025 meddelade Nordea att bankens affärsrelation med Kubal skulle upphöra senast 31 augusti. Anledningen uppges vara att bolaget ägs av det ryska företaget Rusal, vilket enligt banken utgör en sanktionsmässig och etisk risk i strid med Nordeas interna riktlinjer.
För Kubal innebär uppsägningen av konton ett allvarligt hot mot bolagets likviditet och dagliga verksamhet. Framför allt har frågan om löneutbetalningar till de cirka 460 anställda i Sundsvall blivit akut. Kubal har i sin stämningsansökan till Stockholms tingsrätt beskrivit situationen som ”affärskritiskt farlig” och menar att banken agerar godtyckligt.
Företagets linje: ”Vi är svenskt”
Trots ryskt ägande betonar Kubal att verksamheten är helt svensk. Företaget är registrerat i Sverige, betalar skatt här och följer svensk arbetsrätt. Kubal hävdar vidare att det inte står under kontroll av den sanktionerade ryske oligarken Oleg Deripaska, som tidigare haft intressen i Rusal.
– Det finns inga sanktioner mot oss. Vi är ett svenskt bolag och borde få behandlas därefter, sade Kubals vd i ett pressmeddelande i samband med rättsprocessens inledning.
Företaget har samtidigt bekräftat att man söker alternativa lösningar, däribland bankförbindelser utanför Sverige eller manuell löneutbetalning, men varnar för att dessa kan bli både långsamma och administrativt osäkra.
Facklig oro inför framtiden
IF Metallklubben vid Kubal ser allvarligt på utvecklingen. Enligt klubbordförande Stefan Hultman är medlemmarna oroade över vad som nu väntar.
– Företaget säger att lönerna ska kunna betalas via utländsk bank, men hur det ska fungera i praktiken vet vi inte. Det här skapar stor oro bland våra medlemmar, sade Hultman till Dagens Arbete.
Han beskriver situationen som en osäker gråzon, där arbetsro saknas och anställda tvingas förlita sig på tillfälliga besked och preliminära lösningar. Facket efterlyser tydlighet både från banken och myndigheter om vad som gäller i liknande situationer.
Juridiskt ramverk i fokus
Kubal menar att Nordea bryter mot principer om god bankpraxis och hänvisar till att företaget är systemviktigt för svensk industri. Den rättsliga prövningen väntas bli ett testfall för hur banker får agera mot kunder med indirekt koppling till länder under sanktioner.
Enligt juridiska experter kan fallet också komma att påverka tolkningen av lagen om betaltjänster (2010:751) samt den svenska tillämpningen av EU:s sanktionsregim.
– Det finns ett glapp i lagstiftningen mellan banks rätt att fritt välja kunder och företagets behov av grundläggande funktioner, säger Carl Svernlöv, advokat och docent i associationsrätt, i en kommentar till Dagens industri.
Statens tidigare inblandning
Under tidigare sanktionsvågor mot Ryssland har Kubal varit nära att tvingas lägga ner. År 2018 diskuterade regeringen möjligheten att utfärda en särskild dispens för att rädda de hundratals jobben i Sundsvall, då bolaget hamnade i kläm mellan USA:s sanktioner och svensk näringspolitik.
Dåvarande näringsminister Mikael Damberg betonade Kubals strategiska betydelse och menade att produktionen av aluminium var central för svensk industriell självförsörjning. Frågan om statens roll har aktualiserats på nytt efter Nordeas beslut.
Finansinspektionen: Ingen tillsynsfråga
Finansinspektionen har hittills inte valt att ingripa. Myndigheten meddelade i september 2025 att det inte är en tillsynsfråga att avgöra vilka kunder en bank vill eller inte vill ha. Tillsynen omfattar dock bankens skyldighet att hantera risker på ett transparent och regelbundet sätt.
Geopolitik möter lokal industri
Fallet Kubal aktualiserar den pågående debatten om hur geopolitiska relationer påverkar svenska företags villkor. Flera industriexperter varnar för att situationen kan leda till att banker i allt högre grad avslutar relationer med företag vars ägande inte är politiskt riskfritt.
– Vi ser en ökande trend där banker gör interna riskbedömningar baserat på geopolitik snarare än rättsliga grunder. Det kan skapa ett rättsosäkert läge för svenska företag, säger Henrik Jönsson, analytiker vid Ratio.
Samtidigt menar kritiker att det är rimligt att banker vidtar försiktighetsåtgärder. Det pågår ett krig i Europa, och kopplingar till ryskt kapital bedöms som hög risk av både EU och svenska säkerhetsorgan.
Sammanfattning
• Nordea har sagt upp bankförbindelser med Kubal, ett ryskägt aluminiumsmältverk i Sundsvall.
• Företaget varnar för att löner till 460 anställda hotas.
• Kubal har stämt Nordea i Stockholms tingsrätt.
• Facket uttrycker stark oro för anställningstryggheten.
• Fallet prövar gränsen mellan sanktionspolitik och affärsfrihet.
Källförteckning
Källa 1: Dagens Arbete – Lönen hotas på Kubal
Källa 2: Dagens industri – Kubal stämmer Nordea
Källa 3: SVT Nyheter – Nordea vill avsluta Kubals konton
Källa 4: Sveriges Radio – Nordea stänger Kubals bankkonton
Källa 5: Dagens Arbete – Regeringen räddade Kubal
Källa 6: Regeringskansliet – Sanktionsbeslut
Källa 7: Finansinspektionen – Om bankernas kundval
Källa 8: Ratio – Rapport om geopolitisk risk
Källa 9: Domstolsverket – Information om stämning i civilmål