Under senare år har gränsen mellan organiserad brottslighet, cyberbrott och geopolitiskt bedriven statsmakt blivit allt mer vag. I kommentaren Operation Destabilise från RUSI presenteras hur två nätverk – kallade Smart och TGR – fungerade som centrala nav för pengatvätt, cyberkriminalitet och sanktionbrytande finansiering med kopplingar till ryska tillgångar och underrättelseoperationer. I denna artikel granskas hur dessa nätverk verkar, vad de avslöjar om den ryska statens roll och vilka utmaningar som återstår för västliga säkerhetsinstitutioner.
Nätverken och deras metodik
RUSI beskriver hur Smart och TGR samlade in kontanter från gatunivåverksamhet i Storbritannien – ofta kopplad till drog- och vapenhandel – och omvandlade dessa till kryptovaluta, bland annat stablecoinet Tether (USDT), för vidare flytt till ryska personer och strukturer. Enligt rapporten tvättades över £12 miljoner via ett av dessa nätverk på bara 74 dagar. Metoden kombinerar klassisk kontanthantering med moderna tekniker för digital anonymitet, ett slags ny version av det traditionella hawala-systemet.
Rysk statsmakt + kriminella nätverk = hybrid hotbild
Det mest alarmerande är att nätverken tydligt knyter ihop ryska eliter, cyberbrottslingar, organiserad kriminalitet och statliga agendor. En brittisk underrättelsekälla beskriver det kärnfullt: “crime is the magic answer to so many of Putin’s problems” (källa). RUSI menar att dessa nätverk gör det möjligt för Moskva att kringgå sanktioner, finansiera underrättelse- och desinformationsoperationer och få tillgång till västliga resurser utanför det formella banksystemet. Det brittiska systemet för motåtgärder är dessutom splittrat mellan underrättelse och brottsbekämpning, vilket skapar svagheter när hoten är hybrida – både kriminella och statliga.
Utmaningar för väst: lagstiftning, kartläggning, prioritet
Flera problem lyfts fram:
• Bristande kartläggning och insyn i de strukturer som används för illegitim finansiering i Storbritannien (UK Parliamentary Committees).
• Kryptovalutans roll, särskilt USDT, som attraktiv kanal för brotts- och sanktionsbrytande finansiering (RUSI).
• Institutionell splittring mellan myndigheter, vilket försvårar bekämpningen när gränserna mellan stat och kriminalitet suddas ut.
• Geopolitisk dimension: när brottsflöden stödjer rysk statsmakt blir problemet säkerhetspolitiskt, inte bara kriminalpolitiskt (Support4Partnership).
Varför spelar detta roll för Sverige och Europa?
Även om RUSI-analysen är riktad mot Storbritannien, är slutsatserna högst relevanta för Europa. Den visar hur globaliserad organiserad brottslighet integreras i politiska maktsystem – och hur regelverk och tillsyn måste skärpas. När sanktioner mot Ryssland försvårar finansieringen av krigs- och underrättelseverksamhet söker aktörer nya vägar. Kryptovalutor, kontantflöden och komplexa bolagsstrukturer blir centrala verktyg – och rapporten visar att dessa redan används.
Slutsats
“Operation Destabilise” är en varningssignal: när kriminella nätverk, cyberbrottslingar och statliga aktörer samarbetar blir hotbilden komplex och svår att hantera med traditionella verktyg. RUSI-analysen visar att Storbritanniens system – trots framgångsrika insatser – har luckor. För Europa innebär det behov av ökad samordning mellan underrättelse, polis och finansmyndigheter, nya verktyg för kryptoflödesövervakning och en djupare förståelse av hur brott kan bli statlig maktutövning. Detta handlar inte längre bara om pengatvätt – utan om demokratins motståndskraft.
Källförteckning
1. Operation Destabilise: Russia, Organised Crime and Illicit Finance – RUSI
2. Operation Destabilise: Russia, Organised Crime and Illicit Finance – Support4Partnership.org
3. Written evidence on Russian corruption and the UK – UK Parliamentary Committees
4. Russia’s use of organized crime as an instrument of statecraft – Global Initiative
5. A New Approach to Serious and Organised Crime in the UK – Tony Blair Institute for Global Change