Kina har under det senaste decenniet intensifierat sin underrättelseverksamhet globalt, både genom statliga säkerhetstjänster och via mer subtila kanaler som påverkan, industrispionage och övervakning av diaspora-grupper (https://kinacentrum.se/publikationer/kinesisk-underattelseverksamhet-en-oversikt/). I Sverige har regeringen och säkerhetstjänsterna blivit allt mer uppmärksamma på riskerna för kinesiska aktörer som verkar i gränslandet mellan lagliga och olagliga metoder. Denna artikel utforskar hur underrättelseverksamhet från Kina tar sig uttryck i Sverige, vilka hotbedömningar som görs, vilka konkreta fall som blivit offentliga, och vilka reformer som föreslås för att stärka Sveriges förmåga att hantera dessa utmaningar.
Struktur och drivkrafter: vad säger Kinacentrums rapport
Rapporten Kinesisk underrättelseverksamhet: en översikt av Perry Johansson (publicerad via UI/Kinacentrum) ger en övergripande bild av Kinas underrättelseapparat: Folkets befrielsearmé, ministerierna för statssäkerhet och offentlig säkerhet samt partiorganet Enhetsfronten är centrala aktörer. Verksamheten är nära knuten till Kinas styrande kommunistparti och dess mål om maktbevarande och politisk kontroll (https://kinacentrum.se/publikationer/kinesisk-underattelseverksamhet-en-oversikt/).
Rapporten lyfter fram följande nyckelmetoder och mål som även är relevanta för Sverige:
• Diaspora-inriktade operationer: kartläggning och underrättelseinhämtning från exilmiljöer, inklusive uigurer (https://kinacentrum.se/publikationer/kinesisk-underattelseverksamhet-en-oversikt/)
• Cyber- och tekniskt spionage gentemot företag, forskningsinstitutioner och statliga organ för att stjäla teknologi eller känslig forskningsinformation (https://kinacentrum.se/publikationer/kinesisk-underattelseverksamhet-en-oversikt/)
• Påverkan och opinionsbildning, ofta via informella kanaler, media, enhetsfrontsorganisationer eller samarbeten med akademiska/privata aktörer (https://kinacentrum.se/publikationer/kinesisk-underattelseverksamhet-en-oversikt/)
• Lagstiftning och krav: t.ex. nya kinesiska lagar (sedan 2017) som ställer krav på samarbete och lojalitet även för medborgare och organisationer utomlands, vilket innebär särskild risk för utlandsverksamhet (https://kinacentrum.se/publikationer/kinesisk-underattelseverksamhet-en-oversikt/)
Svensk säkerhetspolitisk ram: hur ser hotbilden ut på hemmaplan?
Paus för rapportering och bedömningar av Säkerhetspolisen visar att Kina bedöms som en betydande aktör när det gäller såväl organisatorisk spionageverksamhet som påverkansoperationer riktade mot minoritetsgrupper och diasporor (https://www.sakerhetspolisen.se/om-sakerhetspolisen/publikationer/sakerhetspolisens-lagesbild/sakerhetspolisen-2024-2025/hotet/sakerhetshotande-verksamhet-fran-frammande-makt.html).
Några centrala delar:
• Flyktingspionage: Säkerhetspolisen använder begreppet för olovlig underrättelseverksamhet mot personer i exil- eller diaspora-miljöer. Uigurgrupper framhålls som särskilt utsatta (https://www.sakerhetspolisen.se/om-sakerhetspolisen/publikationer/sakerhetspolisens-lagesbild/sakerhetspolisen-2024-2025/hotet/sakerhetshotande-verksamhet-fran-frammande-makt.html)
• Lagstiftning: Sverige reformerar sin underrättelseverksamhet. Betänkandet En reformerad underrättelseverksamhet (SOU 2025:78) behandlar hur myndigheter och lagar bör struktureras och samordnas för att bättre möta aktörer som Kina (https://www.regeringen.se/contentassets/82b67aaa669c43ffbb77b16c5ae6dafb/en-reformerad-underrattelseverksamhet-sou-202578.pdf)
• Myndigheters uppdrag och offentlig medvetenhet: Säkerhetspolisen redovisar hot, Åklagarmyndigheten väcker åtal i vissa fall, och den offentliga diskussionen kring spioneri och påverkansoperationer ökar (https://www.sakerhetspolisen.se/om-sakerhetspolisen/publikationer/sakerhetspolisens-lagesbild/sakerhetspolisen-2024-2025/hotet/sakerhetshotande-verksamhet-fran-frammande-makt.html)
Konkreta fall i Sverige
Flyktingspionage mot uigurer
I april 2025 häktades en man i Sverige misstänkt för att ha agerat på uppdrag av kinesiska underrättelsetjänsten. Han anklagas för att ha samlat in uppgifter om personer i den uiguriska miljön i Sverige (https://www.sakerhetspolisen.se/ovriga-sidor/nyheter/nyheter/2025-04-09-en-person-haktad-misstankt-for-flyktingspionage.html). Mannen häktades av Solna tingsrätt den 9 april och åtal skulle väckas senast den 7 maj. Han togs senare ur häktet, men misstankarna kvarstår (https://www.aklagare.se/for-media/pressmeddelanden/2025/april/en-person-haktad-for-grov-olovlig-underrattelseverksamhet-mot-person/).
Misstänkt spioneri under lång tid
Enligt uppgifter till tingsrätten har samma man misstänkts spionera under en period av fem år. Det ska ha skett genom kontakter och informationsinsamling om exiluigurer i Sverige (https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/man-begard-haktad-for-olovlig-underrattelseverksamhet). Utredningen pågår och leds av Åklagarmyndigheten tillsammans med Säkerhetspolisen (https://www.sakerhetspolisen.se/ovriga-sidor/nyheter/nyheter/2025-04-09-en-person-haktad-misstankt-for-flyktingspionage.html).
Andra fall och insikter
Det finns även rapporter om hur kinesiska aktörer använder akademi, näringsliv och diasporagrupper för påverkan. Dessutom finns misstankar om cyberangrepp riktade mot svenska försvars- och teknikföretag (https://www.sakerhetspolisen.se/om-sakerhetspolisen/publikationer/sakerhetspolisens-lagesbild/sakerhetspolisen-2024-2025/hotet/sakerhetshotande-verksamhet-fran-frammande-makt.html). Många av dessa fall hålls dock hemliga på grund av förundersökningssekretess.
Risker och sårbarheter för Sverige
De viktigaste riskområdena är diaspora-övervakning och flyktingspionage, teknologiskt spionage mot företag och universitet, påverkansoperationer genom media och kultur samt svagheter i lagstiftning och transparens.
Reformer och åtgärdsförslag
Förslag från både Kinacentrums rapport och svenska myndigheter omfattar förstärkt underrättelsetjänst och myndighetssamordning enligt SOU 2025:78 – En reformerad underrättelseverksamhet(https://www.regeringen.se/contentassets/82b67aaa669c43ffbb77b16c5ae6dafb/en-reformerad-underrattelseverksamhet-sou-202578.pdf), tydligare lagar mot flyktingspionage, stärkt skydd för forsknings- och tekniksektor, mer resurser för Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten samt ökad medvetenhet inom civilsamhället.
Kritiska perspektiv och kunskapsluckor
Begränsningar finns i vad som är känt, bland annat på grund av sekretess i utredningar, otydliga gränser mellan legitima samarbeten och spionage samt svårigheter att mäta effekter av kinesisk påverkan i diaspora.
Sammanfattning
Sverige står inför en växande utmaning från kinesisk underrättelseverksamhet. Flyktingspionage mot uiguriska grupper är de tydligaste fallen, men även teknologiskt spionage och påverkan utgör hot. För att möta detta krävs strukturella reformer, bättre resurser och tydligare offentlig diskussion.
Källförteckning
• Kinesisk underrättelseverksamhet: en översikt, Perry Johansson / UI/Kinacentrum: https://kinacentrum.se/publikationer/kinesisk-underattelseverksamhet-en-oversikt/
• Säkerhetspolisen, Säkerhetshotande verksamhet från främmande makt: https://www.sakerhetspolisen.se/om-sakerhetspolisen/publikationer/sakerhetspolisens-lagesbild/sakerhetspolisen-2024-2025/hotet/sakerhetshotande-verksamhet-fran-frammande-makt.html
• SVT, Man begärd häktad för olovlig underrättelseverksamhet: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/man-begard-haktad-for-olovlig-underrattelseverksamhet
• Säkerhetspolisen, En person häktad misstänkt för flyktingspionage: https://www.sakerhetspolisen.se/ovriga-sidor/nyheter/nyheter/2025-04-09-en-person-haktad-misstankt-for-flyktingspionage.html
• Åklagarmyndigheten, En person häktad för grov olovlig underrättelseverksamhet mot person: https://www.aklagare.se/for-media/pressmeddelanden/2025/april/en-person-haktad-for-grov-olovlig-underrattelseverksamhet-mot-person/
• Regeringen, SOU 2025:78 – En reformerad underrättelseverksamhet: https://www.regeringen.se/contentassets/82b67aaa669c43ffbb77b16c5ae6dafb/en-reformerad-underrattelseverksamhet-sou-202578.pdf