Läckta interna dokument från den kinesiska storbanken ICBC visar att banken under flera år arbetade för att möjliggöra ett kinesiskt förvärv av Preem, det bolag vars raffinaderier står för ungefär fyra femtedelar av Sveriges samlade raffinaderikapacitet. Uppgifterna har avslöjats av Göteborgs-Postens grävande reporter Tobias Andersson Åkerblom i samarbete med det internationella journalistnätverket ICIJ, som fått tillgång till 4,8 miljoner läckta bankdokument. Ingen kinesisk affär blev till slut av – i januari 2026 köptes Preem i stället av det schweiziska bolaget Varo Energy, som till största delen ägs av det amerikanska riskkapitalbolaget Carlyle Group.
Vad de läckta dokumenten visar
Enligt Göteborgs-Postens granskning, som bygger på interna dokument från den statligt kontrollerade kinesiska banken Industrial and Commercial Bank of China (ICBC), tog banken kontakt med Preem när bolaget lades ut till försäljning. Corral Petroleum Holdings, moderbolaget till Preem, meddelade i slutet av 2023 att man skulle inleda en översyn av strategiska alternativ för bolaget, vilket öppnade för ett brett fält av potentiella köpare (episteme.tllm.fr, 2026; Wikipedia, u.å.). Enligt de läckta dokumenten visade ICBC intresse för såväl tillgången till en av Nordens största drivmedelsproducenter som för Preems teknik inom förnybara drivmedel, vilket GP:s granskning beskriver som en fråga som sträckte sig långt bortom vanliga kommersiella överväganden.
Enligt uppgifter i dokumenten ska en av ICBC:s bankmän i London ha bedömt att svenska myndigheter sannolikt skulle godkänna ett kinesiskt ägande i Preem, en slutsats som enligt de läckta uppgifterna grundades bland annat på samtal med Preems finanschef och på det faktum att bolaget redan under 25 års tid haft en utländsk, saudisk, ägare (marcusoscarsson.se, 2026). Kinaexperten Kristina Sandklef har till GP kommenterat att ICBC agerar utifrån en dubbel logik. Enligt henne agerar banken i linje med kommunistpartiets önskemål, inte enbart utifrån kommersiella hänsyn (marcusoscarsson.se, 2026). ICBC beskrivs i sammanhanget som en bank vars balansräkning motsvarar omkring 73 000 miljarder svenska kronor, en summa som enligt uppgifterna vida överstiger den samlade svenska statsbudgeten.
Preem själva har avfärdat att uppgifterna om kinesiskt intresse skulle innebära något ägarengagemang. Bolagets presschef har till GP framhållit att de aktuella institutionerna uteslutande agerat som långivare och inte som aktieägare i bolaget (marcusoscarsson.se, 2026). Preem har vidare, enligt samma uppgifter, varit kund hos ICBC under ett antal år, vilket sätter bankens intresse i ett delvis annat ljus än ett rent förvärvsförsök – dokumenten pekar dock samtidigt på att banken aktivt utredde möjligheten till ett mer omfattande ägarengagemang.
En bank med dubbla uppdrag – vinst och partistat
För att förstå varför en kinesisk bank skulle intressera sig för ett svenskt oljebolag krävs en blick på ICBC:s roll i den kinesiska statsapparaten. Enligt ICIJ:s stora granskning China Capital, som bygger på samma dokumenttrove som ligger till grund för GP:s Preem-avslöjande, är ICBC världens största bank räknat i tillgångar, med mer än 8 000 miljarder dollar i balansräkningen och verksamhet i 49 länder och regioner (ICIJ, 2026). Banken grundades 1984 för att ta över statsbankens kommersiella verksamhet och är i dag noterad på börserna i Hongkong och Shanghai, men dess majoritetsägare är Kinas finansdepartement och andra statliga enheter.
ICIJ:s granskning, som genomförts tillsammans med 23 medier internationellt, beskriver hur ICBC har ett uttalat dubbelt uppdrag: att maximera vinst och samtidigt tjäna partistatens ekonomiska och politiska intressen. En tidigare styrelseledamot i två kinesiska banker har till ICIJ förklarat att institutionerna måste tillfredsställa både staten och aktieägarna, och att regeringen styr bankernas utlåning mot områden som gynnar de nationella femårsplanerna (ICIJ, 2026). Enligt granskningen har ICBC:s London-kontor fungerat som ett nav för att finansiera projekt kopplade till Kinas infrastruktursatsning Belt and Road Initiative och till den industripolitiska satsningen Made in China 2025, som syftar till att göra Kina till en teknologisk stormakt.
Samma granskning visar att ICBC vid upprepade tillfällen gjort undantag från sina egna regelverk mot penningtvätt och sanktioner för att kunna fortsätta göra affärer med bland annat ryska och belarusiska aktörer kopplade till sanktionerade individer, liksom med företag knutna till auktoritära ledare i länder som Azerbajdzjan och Angola (ICIJ, 2026). En analytiker vid brittiska centrumet för europeisk policyanalys har till ICIJ konstaterat att kinesiskt kapital ofta saknar den transparens och det ansvarsutkrävande som normalt förväntas av internationell bankverksamhet. Det sammantagna mönster som ICIJ beskriver ger en viktig bakgrund till varför just ICBC:s intresse för ett svenskt raffinaderibolag väckte uppmärksamhet: det är inte en isolerad episod utan en del av ett globalt agerande där banken enligt granskningen konsekvent prioriterat Pekings strategiska mål framför konventionella affärshänsyn.
Preem – från statligt bolag till saudiskt affärsimperium på obestånd
Preems historia förklarar varför bolaget över huvud taget hamnat i skottgluggen för utländska intressen. Bolaget grundades 1960 under namnet OK Petroleum och ägdes fram till 1994 av svenska staten tillsammans med finska Neste och kooperativa KF (Wikipedia, u.å.). År 1994 köpte den saudisk-etiopiske affärsmannen Mohammed Al-Amoudi bolaget för nästan sex miljarder kronor genom sitt investeringsbolag Moroncha Holdings, och 1996 bytte bolaget namn till Preem (Affärsvärlden, u.å.). Sedan dess har Preem ägts via ägarstrukturen Al-Amoudi–Moroncha Holdings–Corral Petroleum Holdings–Preem, en struktur som legat fast i drygt tre decennier.
Al-Amoudis ägande var under lång tid stabilt, men fick sig en törn i november 2017 när han greps tillsammans med omkring 300 andra saudiska affärsmän och prinsar i den så kallade antikorruptionsaktion som den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman lät genomföra. Al-Amoudi hölls frihetsberövad i flera månader innan han släpptes, enligt uppgift efter att ha betalat en betydande summa pengar (Sveriges Radio, 2018; Börsvärlden, u.å.). Preems ledning underströk vid tiden att bolaget drevs operativt fristående från sin ägare och att händelserna i Saudiarabien inte utgjorde någon affärsrisk (Affärsvärlden, u.å.).
Det som till slut satte fart på en försäljningsprocess var dock inte politiska risker i Saudiarabien, utan finansiella problem i Al-Amoudis eget bolagsimperium. I slutet av 2023 meddelade Corral Petroleum Holdings att man skulle inleda en strategisk översyn av sina tillgångar, en process som enligt Varo Energys egna uppgifter pågick i mer än 15 månader (Varo Energy/Digital Refining, 2025). Enligt uppgifter till Dagens industri, återgivna av Börsvärlden, drevs affären i grunden fram av den tyska storbanken Deutsche Bank, som hade fått Corral Petroleum Holdings aktier som säkerhet för lån som Al-Amoudis holdingbolag Moroncha inte kunde betala tillbaka (Börsvärlden, u.å.). Enligt Varo Energys officiella pressmeddelande agerade Deutsche Bank (Suisse) SA i egenskap av panthavare och genomförde försäljningsavtalet på det skuldsatta moderbolagets vägnar (Varo Energy, 2025).
Sverige skärper kontrollen av utländska investeringar
Att en statskontrollerad kinesisk bank visat intresse för ett bolag av Preems dignitet väcker frågor om svensk lagstiftning på området. Sedan den 1 december 2023 gäller i Sverige en lag om granskning av utländska direktinvesteringar, den så kallade FDI-lagen, som syftar till att hindra investeringar i skyddsvärd verksamhet som kan skada Sveriges säkerhet eller allmänna ordning (EY, u.å.). Lagen innebär att investerare som avser att förvärva betydande inflytande i bolag som bedriver skyddsvärd verksamhet måste anmäla investeringen till Inspektionen för strategiska produkter, ISP, innan den genomförs. Anmälningsplikten gäller enligt regelverket såväl utländska som inhemska investerare, och ISP kan inom tre till sex månader besluta att förbjuda en investering om den bedöms medföra risker (EY, u.å.; Faronline, u.å.).
Enligt ISP:s egen redogörelse till regeringen ökade antalet anmälningar kraftigt under 2025, från 1 261 anmälningar året innan till 1 987 anmälningar, en ökning på nästan 60 procent (ISP, 2026). Regeringen har samtidigt beslutat att stärka granskningskapaciteten ytterligare genom att låta Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bistå ISP med expertis inom bland annat skyddsvärd teknik och risk- och sårbarhetsbedömningar, en satsning på fyra miljoner kronor årligen från och med 2025 (Regeringen, 2024). ISP beskriver på sin egen webbplats vilka typer av verksamheter som räknas som skyddsvärda, en kategori som bland annat omfattar samhällsviktig infrastruktur inom energiförsörjning (ISP, u.å.).
Det är dock oklart om Preem-affären, i den mån den någonsin nådde ett konkret budstadium från kinesiskt håll, någonsin blev föremål för en formell prövning hos ISP. Varken GP:s artikel eller de källor som redovisas i denna granskning innehåller uppgifter om att ICBC:s intresse resulterade i en anmälan till ISP, vilket kan bero på att processen aldrig nådde den punkt då en anmälningsplikt skulle ha inträtt.
Säkerhetstjänstens bild: Kina ett långsiktigt hot
Uppgifterna om ICBC:s intresse för Preem kommer i ett sammanhang där svenska säkerhetsmyndigheter under en längre tid pekat ut Kina som ett allvarligt och långsiktigt hot mot svensk ekonomisk säkerhet. I Säkerhetspolisens senaste lägesbild för perioden 2025–2026 slås det fast att Kina, tillsammans med Ryssland och Iran, utgör de största hoten mot Sverige, och att Kina specifikt utgör det långsiktiga hotet mot landets ekonomiska säkerhet. Enligt Säpo är Kinas ambition att långsiktigt kontrollera och dominera centrala frågor som världshandel och ekonomi, och den kinesiska staten använder enligt myndigheten hela samhällets resurser – lagliga såväl som olagliga – för att nå sina säkerhetspolitiska mål (Säkerhetspolisen, 2026).
Säpos chef Charlotte von Essen har i intervjuer utvecklat resonemanget och pekat på att ett omfattande kinesiskt ägande i strategiskt viktiga svenska verksamheter riskerar att försätta Sverige i en utsatt förhandlingsposition om ett skarpt säkerhetspolitiskt läge skulle uppstå (Dagens PS, u.å.; Realtid, u.å.). Fokus för det kinesiska intresset beskrivs av Säpo som riktat mot svensk kunskap, teknik och innovation, samtidigt som myndigheten konstaterar att Sveriges beroende av Kina knappast minskar trots den nya lagstiftningen på området (Realtid, u.å.). Mot den bakgrunden framstår ICBC:s dokumenterade intresse för ett bolag som kontrollerar fyra femtedelar av landets raffinaderikapacitet, och som samtidigt investerat stort i teknik för förnybara drivmedel, som ett konkret exempel på den typ av risk som säkerhetstjänsten återkommande varnat för.
Affären som till slut blev amerikansk-schweizisk
Den kinesiska affären blev, som nämnts, aldrig av. I stället tillkännagav det schweiziska bolaget Varo Energy den 31 mars 2025 att man ingått avtal om att förvärva hela Corral Petroleum Holdings, moderbolaget till Preem, i en kontantaffär (Varo Energy, 2025). Affären beskrevs av Varo som kulmen på en konkurrensutsatt process som pågått i över 15 månader, och där Varo gått in i exklusiva förhandlingar redan i augusti 2024 (Varo Energy, 2025). Affären slutfördes efter regulatoriska godkännanden den 16 januari 2026, då Varo och Preem gick samman under namnet VAROPreem (Varo Energy/VAROPreem, 2026).
Den nybildade koncernen beskrivs som en av Europas ledande energiaktörer, med sex tillverkningsanläggningar i Sverige, Tyskland, Schweiz och Nederländerna, en samlad raffineringskapacitet på 530 000 fat per dygn och en position som Europas näst största producent av förnybara drivmedel (VAROPreem, 2026). Genom affären fick Preems raffinaderier i Lysekil och Göteborg alltså en ny ägare med rötter i Schweiz snarare än i Kina eller Saudiarabien.
Ägarbilden bakom Varo Energy är dock i sig internationell och komplex. Bolaget grundades 2012 genom förvärvet av raffinaderiet i Cressier i Schweiz, och ägs sedan 2013 gemensamt av det globala råvaruhandelsbolaget Vitol och riskkapitalbolaget Carlyle Group, genom dess fond Carlyle International Energy Partners (Digital Refining, 2013). Carlyle ökade sitt ägande ytterligare 2021 genom att förvärva den andel som tidigare ägts av det nederländska investmentbolaget Reggeborgh (Hydrocarbon Engineering, 2021). Enligt uppgift kontrollerar Carlyle Group i dag omkring 66 procent av Varo, vilket innebär att ägandet av Preem i praktiken i huvudsak är amerikanskt, trots att Varo Energy formellt är ett schweiziskt registrerat bolag.
Käll- och perspektivgranskning
Grunduppgifterna i denna artikel vilar på Göteborgs-Postens egen granskning, som i sin tur bygger på det internationella samarbetsprojektet China Capital, lett av ICIJ tillsammans med 23 medier världen över. GP:s reporter Tobias Andersson Åkerblom har lång erfarenhet av att bevaka Kinas inflytande i Sverige, talar kinesiska och har tidigare belönats med Guldspaden, ett av svensk grävande journalistiks finaste utmärkelser, vilket stärker källans trovärdighet. Att uppgifterna samtidigt publicerats av ICIJ i en betydligt mer omfattande och fristående granskning av ICBC:s globala agerande, byggd på samma dokumenttrove, innebär en påtaglig grad av oberoende korroborering: ICBC:s mönster av att göra affärsmässiga undantag för att gynna Pekings politiska mål bekräftas genom flera helt separata fallstudier i andra länder, vilket ger ökad trovärdighet åt tolkningen att Preem-intresset speglade samma logik.
Denna granskning har inte kunnat ta del av GP:s artikel i dess helhet, eftersom texten ligger bakom betalvägg. Uppgifterna om det konkreta händelseförloppet kring Preem har i stället kunnat verifieras genom en sammanfattning publicerad av en tredje part samt genom GP:s egna metadata och rubriksättning, vilket innebär en viss begränsning i möjligheten att självständigt granska varje enskild detalj i GP:s ursprungsartikel. Det bör också noteras att inga svenska politiker, myndighetsföreträdare eller regeringsföreträdare ännu hunnit kommentera just denna specifika uppgift om Preem offentligt vid tidpunkten för denna artikels färdigställande, sannolikt eftersom avslöjandet publicerades mycket nyligen. Denna avsaknad av samtida politisk reaktion bör noteras som en brist i underlaget snarare än tolkas som att uppgifterna saknar relevans för svensk säkerhetspolitisk debatt – tvärtom ligger de i linje med de varningar Säkerhetspolisen upprepat under en längre tid.
Preems egen ståndpunkt, att de aktuella bankrelationerna enbart varit av långivarkaraktär, utgör ett viktigt motperspektiv som redovisas i GP:s granskning och som återges i denna artikel. Samtidigt kvarstår att de läckta dokumenten enligt GP:s uppgifter visar på ett mer aktivt intresse från ICBC:s sida än en ren utlåningsrelation, inklusive bedömningar av hur ett svenskt regelverk skulle kunna hantera ett kinesiskt ägarinträde. De båda perspektiven, Preems avfärdande och de läckta dokumentens innehåll, utesluter inte nödvändigtvis varandra: det är fullt möjligt att ICBC undersökte möjligheten till ett förvärv utan att detta någonsin mognade till ett konkret bud som nådde Preems styrelse eller offentligheten.
Konsekvenser och vad som återstår att veta
Att Preem till slut inte hamnade i kinesiska händer förändrar inte det faktum att ett sådant intresse funnits och dokumenterats i detalj. Händelsen belyser en sårbarhet som svenska säkerhetsmyndigheter länge varnat för: att skuldsatta eller på annat sätt pressade ägare till samhällsviktig infrastruktur kan bli ingångspunkter för utländska statliga aktörer, oavsett om affären till slut fullföljs eller inte. Det var i detta fall en tysk banks agerande mot en skuldsatt saudisk ägare, snarare än ett svenskt säkerhetspolitiskt beslut, som i praktiken avgjorde vem som blev Preems nya ägare.
Samtidigt visar fallet hur snabbt det svenska regelverket kring utländska direktinvesteringar har vuxit i betydelse sedan lagen infördes 2023, med en anmälningsökning på närmare 60 procent på ett enda år. Frågan som kvarstår obesvarad är hur nära ICBC:s intresse för Preem faktiskt kom att omsättas i ett konkret bud, och om svenska myndigheter någonsin fick kännedom om diskussionerna innan de, av allt att döma, rann ut i sanden i takt med att Deutsche Banks tvångsförsäljningsprocess tog över händelseutvecklingen. Ytterligare journalistisk granskning, gärna med tillgång till fler av de läckta ICBC-dokumenten samt kommentarer från ansvariga svenska myndigheter, skulle kunna ge ett fylligare svar på hur nära Sverige egentligen var ett kinesiskt delägarskap i en av landets mest kritiska industrianläggningar.
Källor
Göteborgs-Posten – avslöjandet om ICBC och Preem
Grävande reportage där GP:s reporter Tobias Andersson Åkerblom redogör för hur den kinesiska storbanken ICBC undersökte möjligheten till ett förvärv av Preem, baserat på läckta interna bankdokument.
Göteborgs-Posten: https://www.gp.se/nyheter/gp-granskar/avslojar-kinas-plan-for-att-ta-over-svenska-oljejatten.b1da427d-0780-49cf-91dc-d92cd79a8a22
Sammanfattning av GP:s Preem-avslöjande med citat
En tredjepartssammanfattning som återger centrala uppgifter och citat ur GP:s bakomlagda artikel, använd för att verifiera detaljer som inte varit tillgängliga i originalet.
Marcus Oscarsson: https://marcusoscarsson.se/kinas-plan-ta-over-svensk-drivmedelsjatte/
Regional följdrapportering om ICBC:s intresse för Preem
Bohusläningen/Pressreader rapporterar vidare om samma avslöjande med ytterligare citat om ICBC:s koppling till den kinesiska staten.
Pressreader (Bohusläningen): https://www.pressreader.com/sweden/bohuslaningen/20260916/281505053115771
ICIJ:s översikt av granskningen China Capital
Beskriver omfattningen av de 4,8 miljoner läckta ICBC-dokumenten och hur granskningen genomförts tillsammans med 23 medier globalt.
ICIJ: https://www.icij.org/investigations/china-capital/about-china-capital-investigation-icbc/
ICIJ:s huvudartikel om ICBC:s globala agerande
Djupgående granskning av hur ICBC:s Londonkontor finansierat sanktionerade och korrupta aktörer i linje med kinesiska statens politiska mål, vilket ger kontext till bankens intresse för Preem.
ICIJ: https://www.icij.org/investigations/china-capital/china-banking-icbc-oligarchs-sanctions-london/
Inspektionen för strategiska produkter om skyddsvärda verksamheter
Beskriver ISP:s uppdrag att granska utländska direktinvesteringar i verksamheter som klassas som skyddsvärda för Sveriges säkerhet.
ISP:s redogörelse till regeringen 2025
Officiell rapport som visar att antalet anmälningar om utländska direktinvesteringar ökade med nästan 60 procent mellan 2024 och 2025.
ISP: https://isp.se/media/0fppeb54/utlandska-direktinvesteringar_redogorelse-till-regeringen_2025.pdf
EY:s sammanfattning av den svenska FDI-lagen
Juridisk genomgång av lagen om granskning av utländska direktinvesteringar som trädde i kraft den 1 december 2023.
EY: https://www.ey.com/sv_se/insights/law/nytt-granskningssystem-for-utlandska-direktinvesteringar
Regeringens pressmeddelande om stärkt granskning
Redogör för regeringens beslut att låta Totalförsvarets forskningsinstitut bistå ISP i granskningen av utländska direktinvesteringar.
Regeringen: https://regeringen.se/link/3d8b8b35911447138f5dd0666e0f0dbf.aspx
Säkerhetspolisens lägesbild 2025–2026
Säpos officiella bedömning av säkerhetsläget, där Kina pekas ut som det långsiktiga hotet mot Sveriges ekonomiska säkerhet.
Säkerhetspolisen: https://sakerhetspolisen.se/download/18.6811139019dbc04c6055c/1777443118955/L%C3%A4gesbild%202025%E2%80%932026.pdf
Realtid om Säpos varning för kinesiskt ägande
Intervju med Säpo-chefen Charlotte von Essen om riskerna med omfattande kinesiskt ägande i svenska bolag.
Realtid: https://www.realtid.se/samhalle/hotet-fran-ost-sapo-varnar-svenska-bolag/
Wikipedia om Preems historik
Ger en översikt av Preems bolagshistoria, från grundandet 1960 som OK Petroleum till dagens ägarstruktur under VAROPreem.
Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/Preem
Sveriges Radio om Al-Amoudis frihetsberövande
Rapportering om hur Preems dåvarande ägare Mohammed Al-Amoudi hölls frihetsberövad i Saudiarabien under den så kallade antikorruptionsaktionen 2017–2018.
Sveriges Radio: https://sverigesradio.se/artikel/6925193
Börsvärlden om den tvångsmässiga försäljningen av Preem
Rapportering baserad på uppgifter till Dagens industri om hur Deutsche Bank drev igenom försäljningen av Preem efter att Al-Amoudis holdingbolag inte kunnat betala sina lån.
Börsvärlden: https://borsvarlden.com/artiklar/kallor-preem-tvangssaldes-pga-skuldsatt-agare-di
Varo Energys pressmeddelande om förvärvsavtalet
Officiellt pressmeddelande från den 31 mars 2025 där Varo Energy tillkännager avtalet om att förvärva Corral Petroleum Holdings och Preem.
Digital Refining: https://www.digitalrefining.com/news/1008289/varo-announces-transformative-acquisition-of-preem-ab
VAROPreems pressmeddelande om slutförd affär
Officiellt pressmeddelande om att förvärvet av Preem slutfördes den 16 januari 2026 och att bolaget VAROPreem bildades.
Hydrocarbon Engineering om Carlyle Groups ägarandel i Varo Energy
Beskriver hur riskkapitalbolaget Carlyle Group 2021 ökade sitt ägande i Varo Energy på bekostnad av det nederländska bolaget Reggeborgh.
Hydrocarbon Engineering: https://www.hydrocarbonengineering.com/refining/04022021/carlyle-group-increases-stake-in-varo-energy
