Den iranska regimen har i hemlighet etablerat ett omfattande system för ansiktsigenkänning och digital massövervakning. En granskning publicerad av den franska dagstidningen Le Monde visar hur iranska aktörer via frontbolag har förvärvat rysk teknik från företaget NtechLab, känt för systemet FindFace, och integrerat den i statliga säkerhetsstrukturer. Syftet har enligt granskningen varit att stärka regimens kapacitet att identifiera och övervaka medborgare i realtid.
Enligt Le Monde har affärerna genomförts trots internationella sanktioner mot ryska teknikleverantörer. Programvaran ska ha överförts till iranska myndigheter med koppling till underrättelsetjänsten och Revolutionsgardet. Tekniken möjliggör automatisk matchning mellan övervakningskameror i offentliga miljöer och statliga databaser med identitetsuppgifter, inklusive pass- och körkortsregister.
Det internationella journalistnätverket Forbidden Stories beskriver hur ansiktsigenkänningen är en del av ett bredare övervakningssystem som även omfattar internetkontroll, mobilspårning och analys av sociala medier. Genom att kombinera flera datakällor kan myndigheterna kartlägga individers rörelsemönster, kontakter och deltagande i demonstrationer.
Tyska Der Spiegel har parallellt publicerat uppgifter från en insider som beskriver hur regimen systematiskt övervakar den egna befolkningen genom teknisk integration mellan kameranätverk och säkerhetsdatabaser. Uppgifterna pekar på en centraliserad struktur där information delas mellan olika säkerhetsorgan.
Iran har under flera år byggt upp ett nationellt intranät, National Information Network, som gör det möjligt att isolera landets internettrafik från omvärlden. Under perioder av omfattande protester har regimen tillfälligt stängt ned eller kraftigt begränsat tillgången till globalt internet.
Människorättsorganisationer har varnat för att den tekniska infrastrukturen används för att identifiera och gripa demonstranter, journalister och kvinnor som bryter mot landets klädlagar. Amnesty International dokumenterar hur digital övervakning kombineras med godtyckliga frihetsberövanden och hårda straff.
Human Rights Watch beskriver hur iranska myndigheter använder teknik för att spåra aktivister och slå ned på fredliga protester. Organisationen framhåller att ansiktsigenkänning i kombination med statliga databaser skapar långtgående möjligheter till massövervakning.
Freedom House konstaterar i sin årliga rapport om internetfrihet att Iran tillhör de länder där digital repression är mest omfattande. Rapporten pekar särskilt på användningen av artificiell intelligens för att effektivisera censur och övervakning.
Reportrar utan gränser har upprepade gånger varnat för att internetavstängningar och digital spårning används för att isolera journalister och förhindra oberoende rapportering.
Källa – Reportrar utan gränser
EU har infört sanktioner mot iranska aktörer kopplade till övervakning och repression efter protesterna 2022.
Även USA:s finansdepartement har riktat sanktioner mot personer och organisationer involverade i teknologisk övervakning och människorättsbrott i Iran.
FN:s särskilda rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i Iran har uttryckt oro över användningen av avancerad teknik för att övervaka och kontrollera befolkningen.
Teknikleverantören NtechLab har tidigare uppmärksammats internationellt för export av ansiktsigenkänningsteknik.
Sammantaget visar granskningarna att Iran har kombinerat importerad rysk teknik med inhemsk infrastruktur för att skapa ett integrerat system för identifiering och kontroll. Tekniken används inte enbart i brottsbekämpande syfte utan som ett centralt verktyg i regimens säkerhetsstrategi. Kombinationen av kameranätverk, databaser, internetkontroll och artificiell intelligens förstärker statens möjlighet att ingripa snabbt mot politiskt motstånd och civilt engagemang.
Sammanfattning
Granskningar från flera internationella medier visar att Iran i hemlighet har byggt upp ett avancerat system för ansiktsigenkänning med rysk teknik. Systemet integreras i ett redan omfattande nät av kameror och databaser och används för att identifiera och övervaka medborgare, särskilt i samband med protester. Människorättsorganisationer och internationella aktörer varnar för att tekniken förstärker repression och inskränker grundläggande fri- och rättigheter.
Källförteckning
1. Le Monde
3. Der Spiegel
4. Reuters – Internetavstängning
5. BBC
10. Europeiska rådet
11. U.S. Treasury
12. OHCHR