Svenska universitet och högskolor möter nu betydligt skarpare myndighetskrav efter att flera lärosäten konstaterats ha brustit i sitt säkerhetsskyddsarbete. Tillsynsmyndigheter har under de senaste åren gått från en främst rådgivande roll till att i ökande utsträckning använda ekonomiska sanktioner mot verksamheter som inte uppfyller kraven i säkerhetsskyddslagen. Utvecklingen markerar ett tydligt skifte i synen på säkerhetsfrågor inom högre utbildning och forskning.
Enligt uppgifter från Tidningen Curie har tre svenska lärosäten – Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Försvarshögskolan – fått sanktionsavgifter efter att tillsynsmyndigheter identifierat brister i deras säkerhetsskyddsarbete. Myndigheterna bedömer att bristerna kan ha skapat sårbarheter som i förlängningen riskerar att påverka Sveriges säkerhet.
Säkerhetsskyddslagen syftar till att förhindra att känslig information, verksamheter eller infrastrukturer som är av betydelse för Sveriges säkerhet utsätts för spioneri, sabotage, terrorism eller andra säkerhetshot. För universitet och högskolor innebär detta bland annat krav på riskanalyser, säkerhetsbedömningar och skydd av forskningsdata som kan ha strategisk betydelse.
Ett av de mest uppmärksammade fallen gäller SLU, där tillsynsmyndigheten konstaterade att universitetet under omkring 30 månader saknade en uppdaterad säkerhetsskyddsanalys. Länsstyrelsen bedömde att detta skapade en allvarlig sårbarhet ur ett nationellt säkerhetsperspektiv. Händelsen illustrerar de ökade krav som nu ställs på lärosätenas interna styrning och kontroll.
Problemen är samtidigt inte nya. Riksrevisionen konstaterade redan 2023 att svenska universitet och högskolor generellt inte bedrev ett tillräckligt effektivt informationssäkerhetsarbete för att skydda känsliga forskningsdata. Granskningen visade bland annat brister i klassificering av forskningsinformation, riskanalyser, kompetensförsörjning och organisatorisk styrning. Riksrevisionen varnade även för att ökande cyberhot och utländska underrättelseaktörers intresse för svensk forskning ställer högre krav på säkerhetsarbetet inom akademin.
Den skärpta tillsynen har dock väckt diskussion. Kritiker menar att återkommande sanktionsavgifter riskerar att öka den administrativa belastningen på lärosäten som redan hanterar omfattande regelverk. Samtidigt framhåller tillsynsmyndigheterna att säkerhetsskydd inte längre kan betraktas som en stödfråga utan som en central del av verksamhetsansvaret i en tid präglad av ökade säkerhetspolitiska spänningar.
Utvecklingen speglar en bredare förändring där universitet och högskolor i allt större utsträckning betraktas som samhällsviktiga aktörer med ansvar för att skydda forskning, teknik och kunskap som kan vara av nationellt intresse. Fler lärosäten uppges dessutom vara föremål för pågående tillsyn, vilket innebär att ytterligare åtgärder eller sanktioner kan följa framöver.
Sammanfattning
Svenska tillsynsmyndigheter har skärpt sitt agerande mot universitet och högskolor som inte uppfyller kraven i säkerhetsskyddslagen. Göteborgs universitet, SLU och Försvarshögskolan har redan fått sanktionsavgifter för konstaterade brister. Samtidigt visar tidigare granskningar att problemen med informations- och säkerhetsskydd är mer omfattande inom sektorn. Den ökade tillsynen är en del av ett bredare arbete för att stärka skyddet av forskning och kunskap som kan vara betydelsefull för Sveriges säkerhet.
Källförteckning
Tidningen Curie – Hårdare tag mot lärosäten som brister i säkerhetsskyddet
Riksrevisionen – Informationssäkerhet vid universitet och högskolor
Riksdagen – Riksrevisionens granskningsrapport om informationssäkerhet vid universitet och högskolor
Tidningen Curie – Nyhetsöversikt juni 2026
Tidningen Curie – Redaktionell publicering och forskningsbevakning