En tidigare österrikisk underrättelseofficer, Egisto Ott, har ställts inför rätta i Wien, anklagad för att ha bistått rysk underrättelsetjänst genom att olovligen hämta och vidarebefordra uppgifter ur myndighetsdatabaser. Åklagarsidan beskriver målet som ett av de mest omfattande spionåtal som prövats i landet på årtionden, med kopplingar till den internationellt efterlyste tidigare Wirecard-toppen Jan Marsalek, som enligt åklagare och flera internationella granskningar misstänks ha arbetat nära ryska säkerhetsstrukturer.
Åtalet rör bland annat hemlig underrättelseverksamhet till nackdel för republiken, tjänstemissbruk och korruptionsbrott. Enligt uppgifter som redovisats i rätten ska Ott ha gjort obehöriga sökningar i polis- och andra register och sparat resultaten utanför ordinarie system, bland annat i privata konton, samt förmedlat informationen vidare. Reuters rapporterar att åklagare pekat på sökningar som ska ha syftat till att lokalisera personer som ryska aktörer velat spåra, däribland avhoppare och oppositionella.
En särskilt uppmärksammad del gäller den bulgariske grävande journalisten Christo Grozev, knuten till Bellingcat och känd för avslöjanden om ryska operationer i Europa. Åklagare hävdar att Ott tog fram Grozevs adress i Wien och att uppgiften därefter användes i planering som ledde till ett inbrott i journalistens bostad. ORF, Die Presse och Reuters beskriver hur åklagarsidan kopplar detta till ett bredare mönster där känslig information ska ha cirkulerat via Marsalek-nätverket.
Ott förnekar brott och har i domstolen avfärdat anklagelserna som grundlösa. Enligt hans försvar agerade han inom ramen för en ”hemlig operation” kopplad till en allierad underrättelsetjänst och inte för rysk räkning. I rapporteringen från Der Standard och Die Zeit framhålls att försvaret vill åberopa vittnesmål som ska styrka att en sådan operation funnits, medan åklagare ifrågasätter motiv och metod och varnar för skada på nationell säkerhet.
Bakgrunden är en långvarig debatt om Österrikes sårbarhet för främmande makts påverkan och underrättelseaktivitet, där Wien ofta pekas ut som en knutpunkt för spionage. När åtalet väcktes i augusti 2025 uppgav åklagare enligt AP och Reuters att Ott misstänks ha tagit emot ekonomisk ersättning och även medverkat till att säkerhetsklassad kommunikationsutrustning hamnat hos ryska aktörer. Rättegången väntas pågå under flera förhandlingsdagar och kan få följdverkningar för hur Österrike organiserar och kontrollerar sitt kontraspionage.
Processen berör den tidigare inhemska säkerhetstjänsten BVT, som lagts ned och ersatts efter kritik mot styrning och internkontroll. Die Zeit och Der Standard beskriver hur åklagare förberett ett bevisläge med flera vittnen och förhandlingsdagar, samtidigt som en annan nyckelperson – den tidigare BVT-chefen Martin Weiss – uppges befinna sig utom räckhåll för österrikisk rätt. Det gör att bilden kring Marsaleks påstådda nätverk kan behöva klarläggas via dokument och digitala spår.
Sammanfattning
Egisto Ott, tidigare österrikisk underrättelseofficer, står inför rätta i Wien anklagad för att ha bistått rysk underrättelsetjänst genom obehöriga databassökningar och vidareförmedling av känsliga uppgifter med koppling till den efterlyste Wirecard-flyktingen Jan Marsalek. Åklagare lyfter bland annat ett spår som rör Bellingcat-journalisten Christo Grozev. Ott nekar och hävdar att han agerat inom ramen för en hemlig operation kopplad till en allierad tjänst. Rättegången väntas bli lång och kan få konsekvenser för Österrikes kontraspionage och kontrollsystem.
Källförteckning
1. Reuters
2. ORF
3. Der Standard
4. Die Presse
5. AP News
6. Reuters
7. DIE ZEIT