Under mer än ett decennium har ryska underrättelsetjänster använt Brasilien som en verkstad för att skapa falska identiteter åt så kallade illegala agenter – spioner utan diplomatisk immunitet som sedan sänts ut för att infiltrera mål i USA, Nederländerna, Grekland och Norge. En brasiliansk utredning, Operation East, har hittills avslöjat minst nio sådana agenter i åtta länder, och enligt utredare kan fler fortfarande vara aktiva.
Avslöjandet, som först dokumenterades i en omfattande granskning av The New York Times i maj 2025, bygger på brasilianska federala polisens fleråriga arbete med att kartlägga hur ryska underrättelseofficerare systematiskt byggt upp autentiska brasilianska identiteter – komplett med riktiga födelseattester, pass och medborgarskapshandlingar – för att sedan operera under dessa täckmantlar i tredje länder. Fallen sträcker sig från en misslyckad infiltration av Internationella brottmålsdomstolen i Haag till en professor vid ett norskt universitet som i själva verket var överste i den ryska militära underrättelsetjänsten GRU.
Cherkasov-fallet som utlöste utredningen
Operation East tog sin början med gripandet av Sergej Vladimirovitj Tjerkasov, en GRU-officer som under namnet Victor Muller Ferreira byggt upp en synnerligen övertygande brasiliansk levnadshistoria. Enligt uppgifter från Nederländernas säkerhetstjänst AIVD hade Tjerkasov studerat statsvetenskap vid Trinity College Dublin och därefter tagit en masterexamen vid Johns Hopkins universitets Paul H. Nitze School of Advanced International Studies i Washington DC mellan 2018 och 2020. Under sin tid i USA ska han, enligt amerikanska åtalshandlingar, ha samlat information om amerikansk utrikespolitik gentemot Ukraina.
Planen var att Tjerkasov, i sin roll som Ferreira, skulle praktisera vid Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag – en domstol som vid tidpunkten utredde påstådda ryska krigsförbrytelser i Ukraina. Enligt AIVD hade en sådan position gett honom möjlighet att samla underrättelser och rekrytera källor inom domstolens digitala system. När han i april 2022 landade i Nederländerna för att påbörja praktiken greps han i stället och utvisades. Nederländska myndigheter meddelade omedelbart brasilianska motsvarigheter om vem mannen egentligen var.
Vid ankomsten till São Paulo togs Tjerkasov om hand av brasiliansk säkerhetstjänst. Enligt granskningar av bland andra undersökningsplattformen Bellingcat hävdade han först envist att han verkligen var den brasilianske medborgaren Victor Muller Ferreira. Brasiliansk domstol dömde honom senare till fem år och två månaders fängelse för dokumentförfalskning, en dom som sedan förlängts i samband med ytterligare åtal. Både USA och Ryssland har begärt honom utlämnad – Washington för spioneri, Moskva under förevändningen att han är efterlyst för narkotikabrott – men Brasiliens regering har hittills avslagit den amerikanska begäran och låtit honom avtjäna sitt straff i Brasilien. Bellingcats granskning av rysk registerdata har ifrågasatt rimligheten i den ryska narkotikaanklagelsen och tolkat den som ett försök att få hem en avslöjad agent under en juridisk täckmantel.
Fler agenter identifierade i Rio de Janeiro
Tjerkasovs avslöjande fick brasiliansk federal polis att inleda en bredare granskning av landets civilregister, vilket i sin tur ledde till identifieringen av ytterligare misstänkta illegala agenter. En av dem, enligt The New York Times granskning, var Artem Sjmyrev, som under namnet Gerhard Daniel Campos Wittich under flera år drivit ett framgångsrikt 3D-printföretag i stadsdelen Botafogo i Rio de Janeiro. Han beskrevs av kollegor som pålitlig och engagerad, samtidigt som han i hemlighet ska ha kommunicerat med sin hustru Irina, som i sin tur levde under täckmantel i Grekland som fotografen Maria Tsalla och drev en butik för stickningstillbehör i Aten.
Enligt tidigare rapportering i The Guardian, som beskrev samma fall redan under namnet José Assis Giammaria-affären från 2023, försvann Sjmyrev/Wittich spårlöst under en resa i Malaysia i januari samma år, vilket utlöste en sökinsats som engagerade brasilianska utrikesdepartementet och lokala Facebook-grupper innan hans verkliga identitet röjdes av grekiska medier med hänvisning till källor inom grekisk underrättelsetjänst.
Utöver detta par har brasiliansk och internationell underrättelsesamverkan identifierat ytterligare misstänkta agenter, bland dem namnen Jekaterina Danilova, Vladimir Danilov, Olga Tjutereva, Aleksandr Utechin, Irina Antonova och Roman Koval, samtliga kopplade till falska brasilianska identiteter som sedan använts för att verka i olika europeiska och amerikanska miljöer. Enligt uppgifterna har utredningen omfattat samverkan med säkerhetstjänster i åtminstone åtta länder, däribland USA, Israel, Nederländerna och Uruguay.
Fallet i Norge: en professor som aldrig funnits
Ett av de mest uppmärksammade fallen utspelade sig i Norge, där en man som presenterade sig som den brasilianskfödde forskaren José Assis Giammaria under flera år var verksam vid Norges arktiska universitet i Tromsø, med inriktning mot forskning om hybridhot och säkerhet i Arktis. I oktober 2022 greps han av norska säkerhetstjänsten PST på en snötäckt väg utanför Tromsø.
Enligt norska säkerhetstjänstens företrädare Thomas Blom var myndigheterna inledningsvis försiktiga i sina uttalanden, men slog fast att mannen med största säkerhet inte var brasiliansk medborgare. Efter mer än ett års utredning bekräftades att hans verkliga namn var Michail Mikusjin, en då 44-årig överste i GRU. Enligt Bellingcat-grundaren Christo Grozev, som kommenterade fallet vid tiden för gripandet, hade Norge därmed avslöjat en högt uppsatt GRU-officer. Mikusjin ska tidigare ha studerat statsvetenskap vid universitet i Kanada, sannolikt som en del i uppbyggnaden av sin brasilianska täckidentitet, innan han 2021 flyttade till Norge.
Enligt granskningar publicerade av den rysk-brittiska undersökningsplattformen The Insider var det norska ryska konsulatet i Tromsø märkbart ovilligt att kommentera fallet, och avfärdade upprepade frågor från norska medier om varför konsulatet vid två tillfällen besökt den påstådda brasilianske forskaren i häktet. Mikusjin nekade till brott under lång tid men bekräftade i december 2023 slutligen sin ryska identitet inför domstol, enligt uppgifter från den norsk-ryska nyhetssajten Barents Observer.
Experter som citerats i internationell rapportering, bland andra analytikern John Stanton, har pekat på att det särskilt oroande med fallet inte är antalet avslöjade GRU-agenter, utan snarare det låga antalet avslöjade agenter från den civila utrikesunderrättelsetjänsten SVR – vilket enligt dessa bedömare kan tyda på att SVR:s illegala nätverk har bättre täckmantlar och tradecraft än GRU:s motsvarigheter.
Ett program med rötter i Sovjettiden
Enligt uppgifter i The New York Times granskning misstänker brasilianska utredare att grunden för dagens nätverk kan sträcka sig ännu längre tillbaka i tiden. Sovjetiska KGB-agenter som opererade i Brasilien under unionens sista år ska, enligt denna hypotes, ha registrerat födelseattester i namn på fiktiva nyfödda barn – i förhoppning om att en framtida generation av spioner skulle kunna göra anspråk på identiteterna årtionden senare. Detta skulle förklara varför flera av de nu avslöjade agenterna kunnat uppvisa fullständigt autentiska brasilianska dokument, snarare än förfalskningar, vilket gjort dem betydligt svårare att upptäcka än traditionella spioner med falska pass.
Enligt rapportering från amerikanska public service-kanalen PBS, där journalisterna bakom New York Times-granskningen, Michael Schwirtz och Jane Bradley, intervjuades, har Brasilien varit särskilt attraktivt som bas för denna typ av verksamhet av två skäl. Dels gör landets mångkulturella och etniskt varierade befolkning det lättare för utländska agenter att smälta in utan att väcka misstankar. Dels är brasilianska pass förhållandevis kraftfulla resedokument som ger visumfri tillgång till ett stort antal länder, vilket gjort dem särskilt användbara för agenter som behövt röra sig fritt mellan flera operativa miljöer.
Enligt Jane Bradleys uttalanden i PBS-intervjun var poängen med de brasilianska agenterna inte i första hand att de skulle bedriva spioneri i Brasilien, utan att de, som hon uttryckte det, var där för att “bli brasilianare” – det vill säga bygga upp trovärdiga civila liv som senare kunde användas som språngbräda för uppdrag i tredje länder.
Brasiliens dokumentsystem i blickfånget
Granskningen har satt fingret på strukturella svagheter i Brasiliens decentraliserade folkbokföringssystem, där lokala civilregisterkontor runt om i landet självständigt utfärdar födelseattester utan enhetlig nationell kontroll. Enligt internationell rapportering har detta system, i kombination med bristande digital samordning mellan myndigheter, gjort det möjligt för utländska aktörer att registrera eller ta över identiteter som sedan kunnat användas för att erhålla äkta pass och andra medborgarskapshandlingar.
Brasilianska myndigheter har inte pekats ut som medvetet delaktiga i något av de kända fallen, men avslöjandena har enligt rapporteringen väckt oro inom regeringen över landets sårbarhet som bas för utländsk underrättelseverksamhet, och har lett till skärpta rutiner för identitetskontroll inom vissa delar av civilregistret. Brasiliens justitieminister Flávio Dino har i samband med Tjerkasov-fallet uttalat sig offentligt om hanteringen av utlämningsärendet, medan de bredare säkerhetspolitiska konsekvenserna av Operation East hittills hanterats med större diskretion från brasilianskt regeringshåll.
Rysslands officiella hållning
Den ryska regeringen har konsekvent förnekat att landets underrättelsetjänster bedriver den typ av verksamhet som beskrivs i granskningen. Enligt internationell rapportering har den ryska ambassaden i Brasília inte besvarat förfrågningar om kommentarer kring spioneripåståendena, och Moskva har generellt avfärdat uppgifterna om att ryska agenter varit verksamma i vare sig Brasilien, Norge eller andra länder som nämns i sammanhanget. I Tjerkasov-fallet har ryska myndigheter i stället hävdat att mannen är efterlyst i Ryssland för narkotikabrott – ett påstående som västerländska underrättelsetjänster och oberoende granskare bedömt som en konstruerad förevändning för att möjliggöra ett fångutbyte eller en utlämning som skulle föra hem en avslöjad agent.
Konsekvenser och framtidsutsikter
Enligt bedömningar återgivna i internationell rapportering, bland annat från branschtjänsten IntelliNews, innebär avslöjandet av Operation East ett betydande bakslag för den ryska underrättelsetjänstens så kallade illegal-program. De avslöjade agenterna, som i flera fall genomgått åratal av träning och förberedelser för att bygga upp trovärdiga civila liv, bedöms av experter vara mycket svåra att ersätta, och de som blivit avslöjade kommer sannolikt aldrig att kunna verka utomlands igen.
Samtidigt varnar brasilianska utredare, enligt uppgifter i originalgranskningen, för att fler agenter fortfarande kan vara aktiva och oupptäckta, både i Brasilien och i andra länder. Avslöjandena kommer i en tid då traditionella spioneriformer – där underrättelseofficerare verkar under diplomatisk täckmantel vid ambassader – blivit alltmer riskfyllda för Ryssland till följd av den omfattande utvisningsvågen av ryska diplomater som följde på den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Analytiker som citeras i internationell rapportering bedömer att detta kan ha ökat Moskvas beroende av just illegal-agenter utan diplomatisk immunitet, eftersom dessa är svårare att koppla direkt till den ryska staten och därmed kan verka längre innan de riskerar att avslöjas.
De avslöjade fallen i Nederländerna, Norge och Grekland visar samtidigt att den internationella underrättelsesamverkan kring dessa nätverk fungerat förhållandevis effektivt, där uppgifter delats mellan säkerhetstjänster i flera länder för att identifiera och neutralisera hot som annars hade kunnat verka ostört under lång tid. Frågan som kvarstår, och som flera av de källor som ligger till grund för denna granskning lyfter fram, är hur många liknande agenter som ännu inte upptäckts – och hur många länder som i praktiken, likt Brasilien, utan att själva vara medvetna om det, fungerat som inkörsport för denna typ av dold underrättelseverksamhet.
Källkritisk kommentar
Huvudkällan för denna artikel är The New York Times ursprungliga granskning, publicerad den 21 maj 2025 och författad av Michael Schwirtz och Jane Bradley. Artikeln kunde inte hämtas direkt på grund av teknisk blockering av utgivarens webbplats, vilket är en känd begränsning för flera stora amerikanska nyhetssajter. Redaktionen har därför verifierat och kompletterat uppgifterna genom ett brett urval oberoende sekundärkällor som återger, citerar eller självständigt bekräftar centrala delar av New York Times granskning, däribland PBS Newshour, som intervjuat båda de ursprungliga reportrarna direkt, samt Washington Post, som tidigare gjort egen rapportering om Tjerkasov-fallet.
Uppgifterna om Sergej Tjerkasov/Victor Muller Ferreira har dessutom kunnat styrkas genom Nederländernas säkerhetstjänst AIVD:s officiella uttalanden, brasilianska domstolshandlingar återgivna i internationell press, samt genom Bellingcats två fördjupade granskningar av fallet, vilka bygger på öppna källor, social medieanalys och registerdata. Uppgifterna om fallet i Norge har verifierats genom flera oberoende nyhetskällor, inklusive norska säkerhetstjänsten PSTs egna uttalanden återgivna av CBS News, SBS News och Barents Observer, samt genom The Insiders och Bellingcats undersökande journalistik kring Michail Mikusjins bakgrund.
Uppgiften om en möjlig koppling till sovjetiska KGB-registreringar av fiktiva födelseattester under Sovjetunionens sista år bygger uteslutande på spekulation från brasilianska utredare, återgiven i New York Times ursprungsartikel via sekundärkällor, och bör betraktas som en hypotes snarare än en bekräftad omständighet. Uppgifterna om namnen Jekaterina Danilova, Vladimir Danilov, Olga Tjutereva, Aleksandr Utechin, Irina Antonova och Roman Koval har endast kunnat beläggas genom en enskild sekundärkälla och har inte kunnat verifieras mot ytterligare oberoende källor inom ramen för denna granskning; de bör därför läsas med viss försiktighet. Rysslands officiella position, att landet inte bedriver den beskrivna verksamheten, återges i artikeln men har inte kunnat oberoende prövas, eftersom den ryska ambassaden i Brasília enligt tillgängliga källor inte har besvarat mediernas förfrågningar.
Källor
The New York Times originalgranskning av Rysslands spionnätverk i Brasilien
Den ursprungliga investigativa artikeln av Michael Schwirtz och Jane Bradley som ligger till grund för hela nyhetshändelsen, publicerad den 21 maj 2025.
The New York Times: https://www.nytimes.com/2025/05/21/world/americas/russia-brazil-spies-deep-cover.html
PBS Newshour-intervju med New York Times reportrarna
Direktintervju med Jane Bradley och Michael Schwirtz om researchen bakom granskningen och varför Brasilien blev en bas för ryska agenter.
PBS Newshour: https://www.pbs.org/newshour/show/how-russia-used-brazil-as-a-spy-factory-for-global-espionage
Washington Post om Sergej Tjerkasovs täckmantel i Washington
Fördjupad rapportering om hur Tjerkasov levde och studerade i USA under sin brasilianska alias-identitet.
The Washington Post: https://www.washingtonpost.com/world/2023/03/29/russian-spy-brazilian-student-washington/
Bellingcats granskning av Tjerkasovs digitala spår
Undersökande analys av hur Tjerkasovs täckidentitet byggdes upp digitalt under flera år, inklusive universitetsstudier och sociala medier.
Bellingcats granskning av det ryska narkotikaåtalet mot Tjerkasov
Analys som ifrågasätter Rysslands officiella motiv för att kräva Tjerkasov utlämnad, baserad på registerdata och indiciedokument.
Wikipedias sammanställning av fallet Sergej Tjerkasov
Faktaöversikt över Tjerkasovs identitet, GRU-koppling och de brottsanklagelser som riktats mot honom i flera länder.
Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/Sergey_Vladimirovich_Cherkasov
CBS News om åtalet mot Tjerkasov i USA
Rapportering om det amerikanska åtalet mot Tjerkasov för att ha agerat som olaglig agent åt en utländsk underrättelsetjänst under sin tid vid Johns Hopkins.
CBS News: https://cbsnews.com/news/alleged-russian-spy-sergey-cherkasov-charged-us-fbi
intelNews.org om Brasiliens hantering av utlämningsbegäran
Rapportering om hur Brasilien avslagit USA:s utlämningsbegäran och lät Tjerkasov avtjäna sitt straff i landet.
intelNews.org: https://intelnews.org/tag/victor-muller-ferreira/
ClearanceJobs om det nederländska avslöjandet
Bakgrund om hur den nederländska säkerhetstjänsten AIVD avslöjade Tjerkasovs försök att infiltrera Internationella brottmålsdomstolen.
ClearanceJobs: https://news.clearancejobs.com/2022/07/28/reporting-foreign-nationals-101-russian-intel-officer-caught-in-the-netherlands/
The Guardian om paret i Rio de Janeiro och Grekland
Tidig rapportering om Artem Sjmyrev och hans hustru Irina, som levde under täckmantel i Rio de Janeiro respektive Aten.
The Guardian: (artikel återgiven via) https://camarra.substack.com/p/apr-4-deep-cover-russian-spies-unmasked
The Insider om fallet i Norge
Undersökande rapportering om Michail Mikusjins bakgrund och den ryska ambassadens ovilja att kommentera fallet.
The Insider: https://theins.press/en/politics/267601
Barents Observer om Mikusjins erkännande
Rapportering om att Mikusjin efter över ett år i häkte till sist bekräftade sin ryska identitet inför norsk domstol.
Barents Observer: https://thebarentsobserver.com/en/security/2023/12/jose-turns-mikhail-gru-colonel-admits-being-russian-national
Fox News om det norska avslöjandet
Rapportering om norska säkerhetstjänstens bekräftelse av Mikusjins verkliga identitet.
Fox News: https://www.foxnews.com/world/norway-confirms-real-name-russian-spy-posed-university-lecturer
SBS News om gripandet i Tromsø
Rapportering om PST:s första uttalanden efter gripandet och reaktioner från internationella underrättelseanalytiker.
Brussels Signal om experternas bedömning av GRU och SVR
Analys av vad avslöjandet i Norge säger om skillnaderna mellan GRU:s och SVR:s illegal-nätverk.
Brussels Signal: https://brusselssignal.eu/2023/12/russian-spy-admits-posing-as-brazilian-academic-in-norway-as-moscow-steps-up-covert-operations-experts-say/
Euro Weekly News om rättsprocessen i Norge
Rapportering om den inledande rättsprocessen mot Mikusjin och hans juridiska status i Norge.
Euro Weekly News: https://euroweeklynews.com/2022/10/29/norwegian-court-exposes-brazilian-university-professor-as-russian-spy/
IntelliNews om omfattningen av Operation East
Sammanfattande rapportering om den brasilianska utredningens internationella räckvidd och samarbete med flera länders säkerhetstjänster.
bne IntelliNews: https://www.intellinews.com/brazil-dismantles-russian-spy-factory-in-major-counterintelligence-operation-nyt-reports-382597/
The Herald Review med bildreportage från New York Times fältarbete
Bildmaterial och citat från New York Times reportage på plats i Rio de Janeiro och Brasília, inklusive uppgifter om den misstänkta KGB-kopplingen.
Herald Review (NYT-material): https://www.myheraldreview.com/free_access/the-spy-factory-how-russia-uses-brazil-to-facilitate-its-modern-espionage/article_e7900e06-242f-4263-bc76-64d9da938eb9.html