Regeringen och riksdagen går vidare med omfattande förändringar i säkerhetsskyddslagen för att stärka statens möjligheter att ingripa mot avtal, samarbeten och andra förfaranden som kan innebära risker för Sveriges säkerhet. Förslagen innebär bland annat skärpt tillsyn, nya anmälningskrav och möjlighet till snabbare myndighetsingripanden i verksamheter som bedöms vara säkerhetskänsliga.
Bakgrunden är det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa samt en växande oro för att svenska verksamheter med betydelse för rikets säkerhet kan exponeras för främmande makt, otillbörlig påverkan eller andra säkerhetshot genom samarbeten och leverantörsrelationer. Regeringen presenterade propositionen ”Utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet” under våren 2026. Enligt förslaget ska tillsynsmyndigheter få betydligt större befogenheter att agera redan under pågående avtalsförhållanden.
Lagändringarna innebär att myndigheter ska kunna ingripa även i situationer där det i dag saknas krav på säkerhetsskyddsavtal. Dessutom införs en ny anmälningsplikt för vissa förfaranden som bedöms kunna påverka Sveriges säkerhet. Om en verksamhetsutövare underlåter att anmäla ett sådant förfarande ska tillsynsmyndigheten kunna besluta om sanktionsavgifter.
En annan central förändring är möjligheten att fatta interimistiska beslut. Det innebär att tillsynsmyndigheter snabbt ska kunna stoppa eller begränsa ett samarbete i väntan på slutligt beslut, om det finns misstanke om säkerhetsrisker. Regeringen framhåller att dagens regelverk inte ger tillräckliga möjligheter att agera snabbt när hot uppstår i pågående relationer mellan verksamhetsutövare och externa aktörer.
Förslaget innebär även att tillsynen utvidgas till att omfatta andra aktörer än den direkt ansvariga verksamhetsutövaren. Myndigheter ska därmed kunna granska exempelvis leverantörer och samarbetspartners som är involverade i säkerhetskänsliga verksamheter. Syftet är att förhindra att känslig information eller kritisk infrastruktur exponeras genom indirekta relationer.
Flera branschorganisationer och säkerhetsexperter har pekat på att förändringarna kommer att innebära nya administrativa och juridiska krav för företag och organisationer inom bland annat energi, transport och offentlig verksamhet. Energiföretagen har beskrivit reformen som ett tydligt skifte mot skärpt kontroll och mer omfattande säkerhetsskyddsprocesser.
Riksdagen godkände förslaget i maj 2026 och lagändringarna väntas träda i kraft den 1 juli samma år. Regeringen bedömer att reformen är nödvändig för att möta dagens säkerhetshot och stärka skyddet för samhällsviktig verksamhet i Sverige.
Sammanfattning
Sverige inför utökade möjligheter för tillsynsmyndigheter att ingripa i säkerhetskänsliga verksamheter. Reformen innebär nya anmälningskrav, möjlighet till interimistiska beslut, skärpt tillsyn och större befogenheter att granska samarbeten och leverantörsrelationer. Syftet är att stärka skyddet mot säkerhetshot i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge.
Källförteckning
Regeringens proposition om utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet
Riksdagens beslut om förändringar i säkerhetsskyddslagen